16 sammas. Diagrammet som bygger på tvärsnittsdata, tillåter självfallet inte slutsatsen att frihetsberövandenas/re^^’e^75 var låg under 1700-talet i förhållande till senare perioder. För att kunna uttala sig omdet, bör andra sanktioners frekvens vara känd (framför allt vad gäller böter och kroppsstraff). Om frihetsberövanden skulle ha varit »mycket vanliga» i förhållande till dessa andra sanktioner, spelar det ingen roll om frihetsberövandena — utifrån vår moderna erfarenhet — befann sig på en antalsmässigt låg nivå. Detta eftersom sanktionernas volym delvis är en funktion av kriminalitetsmängden som av allt att döma var (mycket) lägre än idag. Det återstår dock en hjälpkonstruktion tiska perioden. Om antagandet görs, medför administrativa problem (exempelvis ang. överbeläggning, kostnader, bevakning), borde detta spegla sig i offentliga handlingar och den allmänna diskussionen. 107 för att närmare avgränsa den kriatt en avsevärd ökning av fångantalet 108 2.4 Offentliga handlingar Ang. offentliga handlingar granskade jag förordningsverksamheten med hjälp av Quidings »Svenskt Allmänt Författningsregister för tiden från 1522 till och med år 1862» — indexord »fångvården». Registret grundar sig på författningar som »blivit officiellt och särskilt trvckta». Quidings sammanställningger vid handen att beläggningsproblem kan ha uppstått på 1780-talet. Förordningsverksamheten nådde under 1790-talet en första topp och var därefter extremt livlig beträffande alla slags fångvårdsfrågor efter 1820. Detta tillåter slutsatsen att Diagram 2 troligen speglar en verklighetsförankrad trend: frihetsberövandena fick på 1790-talet ökad betydelse, det definitiva genombrottet sker dock först efter 1800. Tablå T. Författningar m.m. ang. fångvården, 1731-1S50 År Är K N 1751-55 1756-60 1761-65 1766-70 1771-75 1776-80 1781-85 1786-90 1791-95 1796-00 1801-05 1806-10 1811-15 *> 2 3 2 1 T 1816-20 1 1821-25 1826-30 1831-35 1836-40 1841-45 1846-50 1 8 1 9 13 4 4 13 5 17 8 14 Här torde det ha blivit uppenbart i vilken hög grad vetenskapliga resultat år (efterhands-) konstruktioner, d.v.s. resultat av en aktivt skapande konstruktionsprocess och inte speglingar av en entvdig verklighet (jfr t.ex. Berger—Luckmann 1972, Israel 1972, Åmark 1985). Jfr Korn-McCorkle 1959 s. 411. Kontrollen mot annat material visade att Quidings register inte år fullståndig. Risken att det handlar omett skevt urval finns alltså. 108
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=