12 tiv bestraffning böter eller kroppsstraff. Bara i ett fall nämns straffarabete som tilläggsstraff.*^ Gustav III:s berömda förordning den 20 januari 1779 ang. »ändring uti Allmänna Lagens stadgande i åtskilliga rum» upphävde dödsstraffet för ett 10-tal brott — bl.a. ryktesspridning, tvegifte, hor, våldsam fångbefrielse, våldtäkt, kyrkostöld, 3:e och 4:e resan stöld. I stället stadgades kroppsstraff, i de flesta fall i förening med straffarbete.Fortfarande förekommer alltså straffarbete somsekundär bestraffning. Mellan 1780 och 1809 liknar lagstiftningsaktiviteterna dem före 1779. Det stadgades dödsstraff, skam-, kropps- och bötesstraff. Först 1807 kom straffarbete återigen till användning i två fall.^-^ Efter 1809 inträder en förändring markerad av en mycket skiftande lagstiftena sidan stadgades ånyo dödsstraff för en rad brott; å andra sidan Å 86 ning. upphävdes denna sanktion i andra bestämmelser. Det förekom nu, att dödsstraffet stadgades i alternativ form med straffarbete på livstid samt att straffarbete ådömdes omedelbart. Därtill kommer fr.o.m. 1809 åtskilliga försök att inskränka eller avskaffa kroppsstraffen: frihetsstraffen vinner betydelse somett funktionellt påföljdsalternativ. År 1809 överlämnade riksdagen L. H. Norlings motion'"*^ om kroppsstraffens avskaffande till behandling av en lagkommitté, som sedan tillsattes 1811. I dess betänkande från 1815 — efter det att tre ledamöter efter en intern strid hade lämnat kommittén — kritiserades kroppsstraffen men kommittén föreslog bara en inskränkning av kroppsstraffens tillämpning.'^’ I Lagkommitténs betänkande från 1832 och 1839^^ togs kroppsstraffen inte längre upp som straffrättslig sanktion och i riksdagen väcktes en rad motioner om kroppsstraffen.Ändå skulle det dröja till 1855, innan de avskaffades helt.'^'^ KF 10.12. 1741 ang. utprångling av falsk banksedel. '*■’ Se e.xempelvis KF 20.1. 1779 (40. Gap. 3.§); »Stjäl han fjerde gången, mer eller mindre, straffes med spö eller ris, efter summans belopp, och arbete för all sm tid å Kronans Fästning.» KB 18.6. 1807 till Göta hovrätt ang. upprepad stöld och KF 23.3. 1807 [19. punkten] ang. djurstöld. Jfr Öfversigt af Svenska Strafflagstiftningen 1852 s. 50. Nelson 1988. Övergången från kropps- till frihetsstraff är huvudtemat i Foucaults berömda arbete Survcillcr ct punir: Naissance de la prison från 1975 (svensk utgåva 1987). BgSt Prot 1809, Bd 3.1 s. 150-152. OmJohan Gabriel Richerts roll, se Jareborg 1977. RSt Bih 1815, Bd 3 s. 46-59. S. 8 ff. Se Sakregister 1891-93 indexorden »Krcippsaga», »Kroppsstraff», »Prvgel», »Spö- och risstraff». SFS 1855:61. - Som extrajudiciell bestraffning fanns dock prvgel kvar - för att disciplinera fångar (Nilsson 1892 s. 28) och soldater (Nvgren 1981). Detsamma gällde aga av barn (Nelson 1988 s. 87).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=