13 Sammanfattning Lagstiftningsanalysen tillåter slutsatsen att frihetsberövanden somstraffrättslig sanktion inte fick sitt egentliga genombrott förrän på 1800-talet;^^ en systematisk förankring i lagen skedde så sent som i mitten av 1800-talet, som ett resultat av en långdragen utveckling.Först 1855 vann beteckningen straffarbete insteg i lagspråket. 2.3 Rättspraxis Bilden av sanktionernas förändring skulle dock förbli missvisande om man enbart stannade vid en lagstiftningsanalys. Typiskt för den här behandlade tiden är, att de formella lagreglerna inte sällan sköts åt sidanleuteration^^ tillämpades; ad-hoc beslut i formav kungliga skrivelser till hovrätterna, benådningar o.s.v. förekom. Rörande dödsstraffet kunde Anners'°° visa att överrätterna redan mellan 1736 och 1778 tenderade till att i allt mindre omfattning döma till döden trots att lagstiftningen och doktrinen bekände sig till avskräckningsprincipen och tron på den mosaiska rättens auktoritet. Detta bekräftas av avrättningsstatistiken.'°^ Enl. Diagram 1 sjönk medelantalet avrättade mellan 1750 och 1780 från 22 till 2 personer per 1 milj av folkmängden. Mellan 1780 och 1860 kan en stagnation eller en något oregelbunden trend observeras. Efter 1860 har dödsstraffets betydelse slutligen blivit obetydlig. Formellt avskaffades dödsstraffet i Sverige 1921 (fredstid, SFS 1921:288) och 1973 (krigstid, SFS 1973:20). Statistiken tillåter två slutsatser: (1) Under förutsättningen att den branta nedgången av avrättningar fram till omkring 1790 återspeglar en reell policyförändring, d.v.s. att minskningen inte Jfr Lagkommittén RSt Bih 1815, Bd 3 s. 56: »Sparsamt har vår gällande Lag användt längre eller kortare tids Fästningsarbete; och ännu sparsammare hafva lindrigare arbetstvång och fängelse blifvit begagnade såsomstraffmedel.» I en noggrannare genomgång av lagstiftningen borde uppmärksamheten även riktas på specialstraffrätten, eftersom frihetsberövanden förekommit även där. Jfr exempelvis KB 4.9. 1766 (grov vanart), KB 11.1. 1782 (brännvinsförfattningar), KF 20.12. 1787 (husbehovsbränning), KF 24.8. 1813 (fylleri), KB 7.11. 1827 (lurendrägeri). Strahl 1955 s. 154. Jfr Olin 1934 s. 823 ff. Med Icuteration betecknas överdomstolarnas skälighetsprövning, vilken ang. dödsstraffet formellt avskaffades 1829 (Öfversigt 1852/IV s. 54). Se även Nelson 1953 s. 9 och Nygren 1981 s. 33 ff. 101 lOC 1965 s. 166. Detta förefaller ha varit ett internationellt fenomen (Langbein 1976 s. 53, Kekkonen—Ylikangas 1983 s. 160, Spierenburg 1987 s. 448). Data är hämtade från Siljeström 1875. 101
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=