10 Mot tolkningen av tukthusen somde första »moderna straffanstalterna» talar dock inte så mycket deras ekonomiska betydelse, eftersom den inte nödvändigtvis behöver stå i motsats till straffanstaltstanken, utan framför allt det faktum att tukthusen i Sverige fungerade som tvångsanstalter i »fattigpolisens» regi.^^ De intagna lär ha varit tiggande och vanartiga barn, olydigt tjänstefolk, liderliga kvinnor, lättingar och lösdrivare, samt smärre förbrytare såsom fyllerister och lurendrägare.^^ Dömda för grövre brott togs inte in på tukthusen — med undantag av kvinnor: här kunde dödsstraffet förvandlas till intagning på tukthus. Enligt tillgängliga data utgjorde kvinnorna majoriteten bland de inspärrade under andra hälften av 1700-talet. 67 Sammanfattning Under första hälften av 1700-talet torde inspärrningssystemet ha funnit en något fastare gestalt.Det fanns fängelser i fästningar, tukthus, läns- samt stads- och häradshäkten.^^ Någon självständighet hade detta systemdock ännu inte uppnått — varken rättsligt, faktiskt eller byggnadsmässigt. Rättsligt fungerade frihetsberövandena i regel fortfarande som häktning, som förvandlings- eller tilläggsstraff för kropps- eller bötesstraff eller som åtgärd mot lösdriveri. Faktiskt var det ett kropps- eller arbetsstraff; frihetsberövandets lidandeaspekt hade ännu inte »upptäckts». Byggnadsmässigt rymdes fängelserna i byggnader som tjänade en annan huvudfunktion:fästningar som militära anläggningar; länshäkten i landshövdingarnas residenser; stads- och häradshäkten i tingshus, torn, källare eller jordhålor. Ett undantag gäller tukthusen vilka rymdes i »ändamålsenliga» byggnader. Slutsats-. Frihetsstraffet somsjälvständig straffpåföljd hade inte utvecklats än under första hälften av 1700-talet. Av motsatt åsikt dock Spierenburg 1987 om anstalterna i Amsterdam. - Stekl 1978 betonar däremot ang. de österrikiska tukt- och arbetshusen just dessa anstalters »multifunktionalitet». Se Brink 1848 s. 176, Wieselgren 1895 s. 161 och allmänt Langbein 1976 s. 46 If. V. Hofer 1985 s. 6:2. Göransson 1962 s. 52. Omstads- och häradsfängelserna, se Lundvik 1957. Jtr Åman 1976 s. 84. Jfr Reckless 1955 s. 470: »Apart fromthe controversy as to what institutions should really be considered the first prison as a place of sentence, it should be realized that not until the very end of the eighteenth century or the early part of the nineteenth century did Europe and America erect institutions expressly for the purpose of serving a sentence at hard labor or for penal servitude.» — Langbein 1976 s. 37 skriver: »The first comprehensive criminal code that completely abolished capital punishment was the Leopoldina of 1786, promulgated [. . .] for the state of Tuscany [. . .]. The principal sanction that has displaced capital punishment is imprisonment.»
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=