9 stundom förknippade arbete samt knapphet i underhåll och klädsel, så äger rncnsklighctens allmänna känsla helt naturligen att Fängelsernas beskaffenhet bör warajämt anpassad efter detta deras ändamål. Frihetens förlust ärför hwar lezvfande warelse obehaglig.» En omstridd ställning i frihetsstraffets historia intar tukthusen som uppkom vid slutet av 1500-talet i England {Bridewells) och Holland {tucht-, rasp- och spinhuis).^^ Denna metod att disciplinera fattiga människor genom hårt arbete under sträng uppsyn vann snart »europeiska dimensioner»"’^ — och även i Sverige grundades en sådan anstalt på 1620-talet i Stockholm som kombinerat barn- och tukthus. Visserligen skulle dylika anstalter inrättas i alla provinser, men först under förra hälfteil av 1700-talet tillkomett flertal sådana anstalter. Av längre varaktighet blev tukthusen i Stockholm, Göteborg och Norrköping.^^ Tukthusen vållar teoretiska problem, eftersom en del författareframhäver förbättringsidéns betydelse för deras uppkomst, varför tukthusen borde anses som de första »moderna straffanstalterna».^^ Andra författare^' betonar däremot framför allt de ekonomiska motivens betydelse och tukthusens tvångsarbetsmässiga karaktär. Bortsett från det faktum att tukthusen i Sverige bara spelade en mycket underordnad roll,^’ är för Sveriges del de ekonomiska motiven klart framträdande,^' så att tukthusen skulle kunna anses som en speciell form av det tidstypiska straffarbetet. Rudstedt sammanfattar:»Medan de holländska inrättningarna tycks ha sökt upprätthålla tanken pä klientelets förbättring, förföll de [. . .] svenska spinnhusen snart till krasst vinstbegär och ett härt utnyttjande av arrestanterna.» Tenj;w.\ll 1799 s. 15. Om tukthusens historia, se t.ex. v. Hippel 1898, Sellin 1944, Radbrueh 1950, Sehmidt 1965 s. 187 11., Langbein 1976 s. 44 11., Sellin 1976 s. 70 11., Spierenburi; 1987 s. 440 11. l oueault 1965 s. 43. Rudstedt 1972 s. 79. Jlr Överståthällarämbetets instruktion (21.1. 1785): »Spinnhuset är ett korrektionshus, där vanartiga människor skola hallas under allvarlig oeh oavbruten aga till starkt arbete till en späkt oeh tarvlig levnad, till mö)hgast goda seder oeh ordning oeh Iramlör allt till den Högstes kännedom, pä det de mä förbättras och till eftersinnande och avsky för deras förra levnad återbringas». Cit. efter Rudstedt 1972 s. 77 f. Men se nu också Wolfgang 1990 om Lc Sttnchc i renässansens Florens. T.ex. Hagströmer 1875 s. 122, l.indstedt 1915 s. 36 f.. Åman 1976 s. 46. Jfr Pulma 1985 s. 120. - Wieselgren 1895 s. 262 ff. berättar, att 13 personer var intagna på spinnhuset i Kalmar vid en speciell tidpunkt år 1746, 28 personer i Norrköping, 13 i Göteborg och 89 personer i Stockholm (år 1751). — Enligt befolkningsstatistikens uppgifter (Minnesskrift 1949) pendlade beläggmngssiffrorna vid årets slut under perioden 1751-1772 mellan 162 (år 1769) och 358 (är 1757). Kvinnorna utgjorde majoriteten bland de intagna. — Av intresse är även att Arnberg inte nämner spinnhusen i sitt omfattande verk »Anteckningar omfrihetstidens pc^litiska ekonomi» (Vol 1: Handeln och näringarne, 1868). Stockholms rasp- och spinnhus t.ex. sorterade under Kommerskollegiet. Speciella regler stadgade att enbart arbetsdugliga skulle intas. Spinnhuset arrenderades senare ut och intagna kunde hyras av företagare (Rudstedt 1972 s. 45 ff.). 1972 s. 3. 57 2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=