7 37 ses i samband med Gustav III:s lagreformer år 1779. SOU 1944:50 detta sammanhang enbart om »en mera vidsträckt tillämpning». Göransson^^ daterar »fångvårdens brytningsår» till senare delen av 1700-talet och ett stycke in på 1800-talet. BonciesorU'^ och Snareanser att fängelse somhuvudstrafform tillgreps först i början av 1800-talet. Förvirringen är stor och torde till en del hänga samman med på v ilket sätt begreppet frihetsstraff definieras. Detta problem har inte tillräckligt uppmärksammats"^' i den svenska litteraturen och förmodligen bidragit till en fördatering av frihetsstraffets genombrott. talar i Två speciella definitionsproblem bör uppmärksammas: (1) Ska ett legalistiskt synsätt användas? Om en modern förståelse av frihetsstraffet väljs, bör åtminstone två typer av frihetsberövanden särskiljas: frihetsstraffen samt möjligen häktning å ena sidan och administrativa frihetsberövanden å andra sidan. I det historiska sammanhanget medför en sådan gränsdragning emellertid olägenheter. Administrativa (»politi»-rättsliga) frihetsberövancfen — framför allt i formav inspärrning av »försvarslösa» —spelade nämhgen den antalsmässigt största rollen vid uppbyggnaden av det svenska fängelsesystemet."*’ Den stora ökningen av fängelsepopulationen i början av 1800-talet hänför sig i allt väsentligt till dessa administrativa frihetsberövanden. Den korrekta problemformuleringen blir därför: »frihetsberövandenas genombrott». Att även ta med andra typer av frihetsberövanden betingas också av att dåtidens praxis inte entydigt skilde mellan straffångar och »adminstrativa» fångar (s.k. korrektionister) — varken rättsligt eller faktiskt."*^ (2) Det andra problemet är däremot besvärligare att få grepp om. Det rör frågan vad som ska förstås under begreppet »frihetsberövande». Ska den moderna eller den samtida uppfattningen väljas som utgångspunkt? En genomgång av cien svenska inspärrningshistorien"*"* ger nämligen vid handen, att frihetsberövanden förekommer långt tillbaka i tiden, men uppenbarligen uppfattades som en speciell formav kropps- eller arbetsstraff^^ y? S. 66. 1%1 s. 4. 1974,s. 30. ■*= 1977 s. 376. Ftt undantag är En.strdm 1926 s. 17 ff. Se allmänt även Spierenburg 1984 s. 41 ff. och Garland 1985 s. 4 t. Snare 1982. Se t.ex. den utförliga redogörelsen av JO-ärenden under perioden 1810—1823 hos Bexelius 1981 s. 62 ff. — Utdrag ur Malmö slottsfängelsets stamrulla: »N:r 365. bödd i Carlscrona 26/12, 1818. F.fter undergången risaga atskilligc ganger för snatteri och fickstöld dömd, i saknad af lagligt förswar och för sysslolöshet kringstrvkande, till härwarande Corrections fängelse på obestämd tid enligt Police Kammarens i Carlscronas Beslut den 18 Janirii 1831.» Cit. efter Bramstång 1964 s. 23. Jag har använt mig av följande källor; Brink 1848, Johansson 1866, Wieselgren 1895 och 1896, Eriksson 1939 och 1967, Munktell 1947 och 1950, Göransson 1960-1962, Snare 1977. Se allmänt Reckless 1955 s. 467, Taft 1956 s. 496, Schmidt 1965 s. 187 och 193.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=