6 1 a) Om den sociala strukturen dominerar, är sanktionsförändringar inte troliga. Exempel: Dödsstraffets återinförande i Pennsylvania på 1700-talet. 1 b) Om makten dominerar, är sanktionsförändringar troliga. Exempel: Införandet av koncentrationsläger i Tyskland efter 1933. 4 a) Om den sociala strukturen dominerar, är sanktionsförändringar troliga. Exempel: Långdragna praxisförändringar. Tvångsarbetets långsamma utmönstrande i Sverige under 1900-talet. 4 b) Om makten dominerar, är sanktionsförändringar inte troliga. Exempel: två olika abortlagar i Västtyskland och Östtyskland (hösten 1990). Vad gäller frihetsstraffens genombrott i Sverige förefaller det rimligast att välja typfall nr 2 som referensram.Den kommer att tjäna som utgångspunkt i denna undersökning. 1.4. Sammanfattning Straffsanktionernas förändring (d.v.s. införandet av frihetsstraffen i Sverige) kommer att behandlas som resultat av politiska beslut. Drivkraften bakom förändringar i sanktionssystemet tillskrivs olika aktörer.^' Deras handhngsmöjligheter bestäms å ena sidan av andra konkurrerande politiska aktörers agerande och å andra sidan av de möjligheter som de rådande samhällsförhållandena (social struktur) ger utrymme för-^“ — antingen omedelbart eller via de subjektiva föreställningarna omdem. 33 2. Tidsram 2.1. Dateringsproblem Eftersom undersökningen utgår ifrån tesen att frihetsstraffets genombrott bör behandlas i ett sociohistoriskt sammanhang, är det av stor vikt att noga bestämma tidsramen för förändringsperioden. Det har visat sig nödvändigt att behandla denna punkt utförligare eftersom litteraturen innehåller motstridiga uppgifter. Anners^'^ skriver att frihetsstraffet fick stor betydelse under 1500-talet och under 1600-talet en så vid tilllämpning att det kan betraktas som den viktigaste straffarten. Levander^^ menar däremot att denna strafformblev »allt vanligare» först under 1600-talet. Eriksson^^ hävdar att frihetsstraffens genombrott kan Jfr Spierenburg 1984 s. 5C. ’’ jfr Åmark 1985 s. 154. Jfr Åmark 1985 ,s. 174. Jfr Thomas’ teorem: »If men define situations as real, they are real in their consequences.» Cit. efter Theodorson-Theodorson 1970 s. 375. 1972 s. 27. 1975 s. 151. 1967 s. 215.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=