RS 18

5 Den valda modellen har också uppenbara svårigheter att ta hand om långsamma praxisförändringar. Modellens värde ligger dock i det att den tillåter en systematisk behandling av de problemsombrukar uppträda i dessa sammanhang. 1.2.2.Makt^'^ Makt betecknar de möjligheter med vilka enskilda och/eller grupper i konkurrens med andra kan påverka beslutsprocesser. Makt uppfattas här som en empirisk storhet som närmare kan bestämmas med hjälp av två variabler: resurser och strategi. Maktresurser är t.ex. att ha pengar, att vara organiserad, att ha tillgång till massmedia och beslutsfattare, att ha en tilltalande ideologi, att vara utbildad, att vara av hög börd. Strategi är däremot nödvändigt för att kunna omsätta maktresurser i politisk praxis. Stora maktresurser kan spelas bort med en dålig strategi samtidigt som klena maktresurser kan kompenseras med en bra strategi. Kort sagt: De som förfogar över tillräckliga maktresurser och en adekvat strategi har möjlighet att påverka den politiska beslutsprocessen. 1.2.3.Social struktur När det gäller den sociala strukturen, ligger problemet i att välja de konkreta strukturelement — bland talrika tänkbara - som faktiskt påverkar beslutsprocessen. Detta är såväl en teoretisk fråga (vad gäller urvalet) som en empirisk (vad gäller prövningen). 3 Hypoteser Med hjälp av en fyrfältstabell kan nu härledas en rad hypoteser: SOCIAL STRUKTUR oförändrad förändrad 1 a, b 2 Förändring trolig stor MAKT liten 3 Förändring ej trolig 4 a, b Rutorna 1 och 4 innehåller de problematiska fallen. Beroende på i vilken relation makt och social struktur står till varandra (makt och struktur betraktas här som hkordnade kategorier), kommer utfallet att variera: I ()l|andc avsnitt bv^^cr pa Popitz 1969, Bachracb-Baratz 1972 ocli l.iikes 1974. Allmänt om maktbc^rcppct, sc Petersson 1987.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=