RS 18

4 kulturella produkter, resultat av mänskligt handlande — praxis. Visserligen har det alltid funnits försök att förklara rättsregler somnågot övermänskligt,^^ men icke desto mindre är det människor som sätter rättsreglerna i kraft och verkställer dem. De är »socialpolitical artefacts».-'^ I det föregående beskrevs den politiska beslutsprocessen underförstådd som val mellan olika handlingsalternativ — ett val som inte är fritt utan begränsat av speciella »rådande förhållanden», vilka bidrar till en relativ konstans ifråga om sanktionssystemens utformning över tiden. Men straffsanktioner förändras också. På vilket sätt påverkansprocessen förlöper och vilka element i samhällsstrukturen som bör anses som betydelsefulla, är däremot högst oklart. Problemet är på vilket sätt förändringarna i påföljdssystemet bör analyseras så att spänningsförhållandet mellan stabilitet och förändring får en adekvat behandling. Jag har valt en modell som arbetar med tre variabler:^^ praxis, makt och social struktur. 1.2.1. Praxis Praxis betecknar den politiska beslutsprocess som driver fram förändringar i sanktionssystemet. Det sätt på vilket förändringar inträffar, kan bäst åskådliggöras med hjälp av ett kontinuumvars ändpunkter utgörs av mycket plötsliga förändringar (exempelvis dödsstraffets avskaffande i Tjeckoslovakien 1990 efter revolutionen 1989)^^ å ena sidan och mycket i tid utdragna förändringar (exempelvis dödsstraffets avskaffande i Sverige)-^ å andra sidan. De sistnämnda förändringarna är avsevärt svårare att förklara än relativt plötsliga förändringar. Jag har funnit det lämpligt att analysera dylika beslutsprocesser med hjälp av flerstegsmodeller somanvänts inomforskningen kring sociala problem. Steg 1: Sociala företeelser måste definieras somproblem. Steg 2: Ett problemmåste definieras somett politiskt problem. Steg 3: Det politiska problemet måste nå beslutsarenor. Steg 4: Det politiska problemet måste leda till beslut. Steg 3: Beslutet måste slutligen verkställas. Det är en empirisk fråga i vilken mån konkreta sanktionsförändringar faktiskt följer detta schema, då alla modeller förenklar och schematiserar verkligheten. JfrSveri 1977 s. 9 f. -■* Packer 1968 s. 268. V. Hofer 1975. Valköva 1990. Seth 1984. Se t.cx. Blumer 1971, Bachrach-Baratz 1972, Kitsuse-Spector 1973, Spector-Kit.su.se 1973, Allardt-Littunen 1975 s. 302 f. Jfr ocksä Häthén 1990 s. 2 1 ff. somvid en analys av svensk strafflagstiftning 1906-1931 väljer ett »aktörs- och arenaperspektiv... 25

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=