129 lertid inga spår av denna diskussion.Den definitiva utformningen av X kapitlet ägde troligen rumi oktober 1729.’" Vid 1734 års riksdag var man så upptagen med granskningen och antagandet av den nya allmänna lagen att man inte fick tid att behandla KOF.^'^ Detta skapade viss förvirring, eftersom de båda verken delvis hänvisade till varandra. Det bästa exemplet är den dubbla kyrkliga bestraffning som blev följden av att kyrkoplikten enligt KL 1686 kvarstod, samtidigt som MissgB 55 kap. 5 § stadgade omböter till kyrkan (vilket ju var tänkt somersättning för kyrkoplikten). Ett försök på initiativ av justitiekanslern, att genom ett särskilt riksdagsbeslut låta KOF X kap. 3 § provisoriskt träda ikraft, stjälptes av präster och bönder gemensamt. Det var, förklarade prästerskapet,’" inte pliktpallen man främst ville försvara (vilket man dock med stor energi gjorde), utan den offentliga bekännelsen och avlösningen. I en kunglig kungörelse 20/12 1735 bestämdes att den uppenbara kyrkoplikten på pliktpallen skulle fortgå »efter vanligheten» till nästa riksdag. Två år senare upprepades detta budskap i en ny kungörelse. År 1736 trycktes KOF 1731 och sändes ut på remiss till domkapitlen. Vid 1738 års riksdag saknades fortfarande flera svar, och handläggningen uppsköts på nytt.’" Förslaget kom sedan aldrig att bli föremål för någon ytterligare riksdagsbehandling,’" även om det ända fram emot slutet av frihetstiden kom att spela en viss roll i debatten, där prästerskapet gradvis blev allt mer negativt inställt till en revision av KL.’" Vid riksdagen 1738 diskuterades i justitiedeputationen återigen möjligheten att avskaffa pliktpallen. Vissa medlemmar av prästerståndet kunde nu tänka sig gå med på detta, på villkor att man fann ett annat sätt för brottslingens offentliga bekännelse och avlösning. Förslaget föll dock dels på prästerskapet, men framför allt på bönderna. »Mer prästerliga» säger Thomson,’" »än prästerna själva, spetsade bönderna nu till sin mening i förklaringen, att ’det skulle uppväcka mera förargelse och den högsta Gudens förtörnande, än nu förut av någon anses kan ifall den s.k. pliktpallen avskaffas skulle.’». 214 Thomson 1953 s. 29. A.a. s. 30. ’’’ Riksdagsbeslut 14.12.1734, § 7. Thomson 1967 s. 32 I. -'■* »Tv följer jemwäl theraf klarligen, at uti alla the brottmål, som kyrkoplikt, efter Förordningarne förr thetta haft rum, äfwen och ännu, oansett böterne eller kroppsplikten, genom nya lagen ändrade äro, til Kyrkoplikt dömas bör.» KB 20.12.1737, Jusleen 1751, s. 14 f. Thomson 1967 s. 33, spec, not 41. Nordin 1899 s. 26. Thomson 1953 s. 38 f. Orsakerna till denna omsvängning är inte kartlagda. Inte heller finns nagon fullständig analvs av KOF 1731, endast en halv sädan, Nordin 1899. Thomson 1967 s. 34. 211 213 215 217
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=