128 »Uppenbara skrift i Kyrkian är then syndabekännelse, som en syndare lagwunnen och sakfälter, sielfwilligt och otwungen [kurs. här] giör in för Församlingen, tå han tilstår sig wara uti then sak bråttslig, för hwilken han uppenbart skriftas, och betvgar sin ånger öfwer bemälte synd, beder Gud om nåd, och Församlingen omförlåtelse, samt utlofwar bot och bättring.» I 3 § sägs sedan, att om någon av någon anledning inte skulle våga undergå uppenbar skrift, men ändå visar prov på sann bättring, skall prästen absolvera syndaren enskilt i sakristian. Domaren skall inte längre döma till uppenbar skrift, utan den somdömts för någon »offentelig last och missgierning» skall endast »förwisas til wederbörande Siälesörjare» somskall försöka förmå syndaren till sann bot och bättring. Den uppenbara skriften har alltså i KOF 1731 till synes blivit vad den ursprungligen var avsedd att vara, nämligen ett försoningsmedel för dem som anser sig ha behov därav. Intrycket av frivillighet är emellertid bedrägligt: Skulle den obotfärdige (som ju genom sitt brott automatiskt är föremål för excommunicatio minor) vägra att undergå ens enskilt skriftermål, hänvisar 6 § till nästföljande kapitel, »Huru med obotfärdiga syndare förhållas skall». 1 detta kapitel förfares i korthet enligt följande steg: 1. Varning av kyrkoherden. 2. Varning av kyrkoherden samt två till tre församlingsmedlemmar. 3. Varning av biskopen och konsistorium. 4. Domstolsprövning, huruvida syndaren genomsitt agerande är brottslig. 5. Remittering till konungen, som kan besluta om excommunicatio maior, vilken sedan utföres av kyrkoherden. 6. Framhärdar syndaren mer än ett år i bann förvisas han ur riket.Bättrar han sig, skall han undergå uppenbar skriftochåterupptagas i församlingen. I praktiken är alltså den uppenbara skriften i KOF 1731 lika tvångsmässig som förut för den som principiellt vägrar att underkasta sig den. Tanken var dock god, och för de flesta brottslingar skulle utan tvivel reformen hälsats med tillfredsställelse, då det ju var den offentliga skammen som var kärnan i straffet uppenbar skrift. Denna drastiska reformgick ingalunda helt smärtfritt, och det rådde mycket delade meningar i deputationen, speciellt angående utformningen av 3 §, som ju ersatte KL 9:4. I deputationens bevarade renskrivna manuskript finns emelDetta stadgande har anor från landskapslagarnas tid. Det bör ånyo i detta sammanhang poängteras, att föreliggande arbete begränsar sig till den uppenbara skriften, vilket gör att uppgifter sambandet uppenbar skrift - bannlvsning är högst sporadiska. Bannlysningen var under hela den tid som här behandlas föremål för nästan lika stor diskussion och debatt som den uppenbara skriften. Här är det fråga om just uppenbar skrift. om
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=