127 1734 års lag innehåller ett stadgande, MissgB 1:1, där uppenbar skrift föreskrivs för den som obetänkt och av hastighet gör sig skyldig till gudsförsmädelse. Det bör observeras att lagkommissionen här avser uppenbar skrift i dess »nygamla» betydelse enligt KOF 1731, och inte det nesliga kyrkopliktsstraffet, ståendet på pliktpallen. 4.2.2. Kyrkoordningsförslaget 1731 Då enväldet föll i och med Karl XII:s död 1718, och statsskicket byggdes upp på ny grundval, var det naturligt att prästerskapet försökte verka för att också den kyrkliga ordningen skulle bringas i bättre överensstämmelse med de nya frihetsprinciperna.‘°' På riksdagarna 1719, 1720 och 1723 anhöll prästerna därför ivrigt att man måtte revidera KL. Det uppstod emellertid snart en konflikt mellan prästeståndet å ena sidan och de övriga stånden å den andra, beroende på att det förra nu vdle befria kyrkostyrelsen från lekmannainflytandet, vilket majoriteten av prästerna upplevde som både hindrande och potentiellt skadligt. En av de främsta anledningarna torde ha varit att det ortodoxa prästerskapet kände sig trängt av de nva pietistiska strömningarna i samhället vid denna tid. Helst ville kyrkans män väcka KOF 1682 till liv igen som lagsrevisionen, men man kämpade liksom tidigare i motvind för sin självständighet.’°" I mars 1725 påbörjade så 1723 års ecklesiastika deputation sitt arbete, efter en del obstruktion från prästerskapet.Den var sammansatt av 24 lekmän från adels- och borgarstånden (bondeståndet valde att inte delta) och åtta präster. Tre av deputationens ledamöter, Auhrvil, Ehrenkrona och Wulfvenstierna, satt dessutommed i stora lagkommissionen. Låt oss granska resultatet av deputationens arbete, såsom det presenterades 1731. Förslagets X kapitelbär rubriken »Huru uppenbara syndare och missgiernmgsmän böra skriftas och aflösas». Kapitlet markerar en ganska fullständig omsvängning, jämfört med både KL och alla tidigare lagförslag. Det talas på nytt om »uppenbar skrift». Termen »kyrkophkt» förekommer inte i förslaget. Dehmtionen av uppenbar skrift ges i 2 §: förebild för kyrko206 2CI Ntirdin 1 899 s, 6. A..1. s. 11. Riksd.ii;cn 1723 tills.ittc dcput.\tioncn incn prdsterst.indct Nä^r.idc ,ut msc rcprescnt.intcr, Dch fördröjde därmed .\rbetet i 1.3 .ir, mn.in kiiiipl. m.ipt utsåg prästersk.tpets led.imöter. Nordin 1899 s. KS. Anledningen till höndern.ts tr.invaro var att de inte ville betala kommittearvode. Thomson 1960 s. 181, mit 12. Thomson 1953, s. 29 not 4. Kvrkio-ordning, til riksens hoglotlige ständers otwerseende oeh gillande utgifwen oeh trykt I Stockholm, I 736. KOF 1731 s. 41 H. 2C' 224 206
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=