126 En ganska obetydlig fråga som emellertid satte igång en betydligt större principiell diskussion var spörsmålet huruvida fler än horsbrottsdömda skulle begagna pliktpallen, eller »horpallen», som den också kallades. Efter en ganska invecklad handläggning under hösten 1699, där varje domkapitel ombads redogöra för sin handläggning av kyrkoplikten, föredrogs i rådet inkomna svar, vilka avslöjade en mycket varierande praxis ute i stiften. Genomgående för nästan samtliga inkomna redogörelser var att konsistorierna ansåg kyrkoplikten vara ett kyrkligt straff. Detta föranledde lagkommissionens ordförande Nils Gyllenstolpe, en nyckelperson i den kommande utvecklingen, att yttra sig i direkt opposition mot denna allmänna prästerliga synpunkt, i det att han hävdade kyrkophktens karaktär zv försoningsmedel, till bättring och inte till vanheder. »Det var», säger Thomson,'*^’ »som vi skola finna, icke den enda gäng, dä jurister ställde det teologiska problemet riktigare än prästerna.» Resultatet blev att stora lagkommissionen fick i uppdrag att göra en fullständig utredning av kyrkoplikten, innefattande såväl omfattning somutförande.’'^'* Lagkommissionen hade relativt tidigt varit inne pä att utesluta alla stadganden om kyrkoplikt ur den allmänna lagen.Detta berodde inte i första hand pä att man var negativ till kyrkliga straff, utan pä att kommissionen ansåg kyrkoplikt vara en sädan fråga som var »förändring underkastat», och som därför inte borde ingå i den allmänna lagen.Istället planerade man att pä berörda ställen införa hänvisningar till kungl. maj:ts förordningar. Först i det förslag till missgärningsbalk som presenterades 1729 har kyrkoplikten helt försvunnit.Denna ståndpunkt, som skulle bli slutgiltig, grundade sig fortfarande inte pä något principiellt avståndstagande frän kyrkliga straff,'*’’^ utan pä att man utgick frän att kyrkoplikten skulle avskaffas i det KOF, somparallellt var under arbete. Samarbetet mellan de bägge kommittéerna kom utan tvekan i hög grad att prägla utformningen av X kapitlet i KOF 1731. Dä emellertid inga protokoll frän ecklesiastika deputationen finns bevarade är det omöjligt att fastställa exakt hur detta samarbete påverkat den slutliga produkten. I tidens debatt gick frågan under namnet »pliktpallens avskaffande», vilket återigen är betecknande för den identifikation mellan kyrkoplikten och stäendet pä pliktpallen som var förhärskande. 199 Thomson 1960 s. 127. Justiticrevisionens registratur 17.11.1699. Lagkommissionens protokoll 7.1 1.1 701, S|ögren II s. 187. Thomson 1960 s. 179. Sjögren VI, s. 366 ff. I 1734 års lag finns flera exempel pa stadganden om böter till kyrkan, t.ex. i MissgB l.\’ 5 §, 1 734 ars lag, s. 272. »Wid 1 cap. phchta 20 daler Thomson 1960 s. 192. 196 om lönskeläge pamintes, att efter[som] körkioplichten afskaffas, s.t borde han -.» Lagkommissionens protokoll 19.11. 1728, Sjögren Ills. 308.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=