123 hela Guds Försambling, tilståendes sig vara uti then sak brotzlig, för hvilken han uppenbart skrifftes, betygande sin Ånger öfver bem:te sin Synd, ock beder Gud ock Försambhngen omförlåtelse, samt utlåfvar bot ock bättring.» Denna paragraf kommer sedan nästan oförändrad att ingå i KL 1686. Någon anvisning omvilka brott som skulle falla under uppenbar skrift ges alltså inte i KOF 1685, förutom ett indirekt nämnande av från dödsstraff benådade. Fiela kapitlet består av blott tre paragrafer. KOF 1685 markerar slutet för prästerskapets stora inflytande över kyrkolagstiftningen. Det blir jurister ur adelsståndet som kommer att bära ansvaret för den nya kyrkolagens utformning. En ny kommission, ledd av hovkanslern Erik Lindschöld, tillsattes 1685. Dess förslag till kyrkolag granskades av Karl XI, somstadfäste den nya kyrkolagen den 3 september 1686. 4. Från 1686 till 1855 4.1. Kyrkolagen 1686 I KL 1686 är transformationen av terminologin fullständig: »Uppenbar Skrift och Kyrcko-plicht är then syndabekännelse, som en syndare, lagvunnen och sakfälter gjör inför församlingen, tå han tilstår sig vara uti then sak brottslig, för hvilken han uppenbart skriftas, och betygar sin ånger öfver bemälte synd, beder Gud och församlingen omförlåtelse, samt utlofvar bot och bättring.» »Kyrkoplikt» har nu definitivt blivit identiskt med själva ståendet i kyrkan. Genom KL hade en hel del frågetecken rätats ut, icke minst vad gällde kyrkoplikten. Klarlagda var nu t.ex. två klassiska spörsmål angående de legala grunderna för utdömandet, respektive det myndighetssamarbete, somprästerskapet länge krävt skulle kodifieras: — Endast världslig dom kunde ligga till grund för uppenbar kyrkoplikt. — Världsliga myndigheter var skyldiga att biträda de kyrkliga vid utförandet av sålunda utdömd kyrkoplikt. Vissa andra frågor hade dock i stället uppkommit. Då det inte längre fanns någon brottskatalog, kunde man undra för vilka brott uppenbar kyrkoplikt egentligen skulle utdömas. KO 1571 hade en ganska sparsam uppräkning, 1600-talets olika KOF kom, som framgått i det förra kapitlet, med alla upptänkliga förslag, och en heterogen och icke minst ur juridisk synvinkel högst tveksampraxis hade alltsedan 1500-talets slut hunnit utbildas. KL tillkom alltså Sveriges kyrkolag af år 1686 s. 65. Givet genomformuleringen »Lagvunnen och sakfälter». 2 §: När nägon, för en offentligt begången last, efter verldslig dom, skal stå uppenbara skrift, och thensamme tredskas, ta skola Wårc Befallningshafvande räcka Prcsterskapet handen, och så laga, at hvarken thermed för länge uppsk)utes, eller sadan plicht aldeles nederlägges. 180 178 ISO
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=