RS 18

122 Inte ens prästerskapet verkar nu ovillkor- kunnsambliga gärningar ligen kräva någon aktiv insats av brottslingen, förutom själva skriften. —. » »Plikten» har vid denna tid alltmer börjat identifieras med själva ståendet i kyrkorummet. Denna akt, som tidigare var en del av »skriften», benämns nu allt oftare »kyrkoplikt», viken man fullgör på »pliktpallen». 1682 års KOF är det första exemplet på att denna uppfattning flutit in även i lagskrivningen. Förslaget granskades av ett ständerutskott, där det genast blev föremål för förödande kritik från såväl bönder som adel, sammanfattad av landshövdingen Henrik Falkenberg i en saklig och koncis skrift. Falkenberg ifrågasätter t.ex. somen av de första i nyare tid nyttan av »sådant publict utskämmande» somskamstraffen utgjorde. Böter, däremot, »äro lijderligare än skammen». Generellt riktar sig kritiken mot att prästerskapet i KOF tar sig för stora befogenheter. Skall kyrkoplikt, frågar Falkenberg, kunna utdömas utan att världslig domstol dömt i saken, och skall varje världsligt straff följas av kyrkoplikt, och således ett heltäckande system med dubbel bestraffning tillämpas? Även konungen delade kritiken av 1682 års KOF, som följaktligen helt saknade framtid. 3.3.6. Kyrkoordningsförslaget 1685 Lösningen på kyrkoordningsproblemet visade sig ligga i en helt annan riktning än prästerskapet tänkt sig under det sekellånga arbetet på en nv KO. En kommitté, huvudsakligen bestående av rådsmedlemmar under ledning av juristen och diplomaten Anders Lilliehöök, fick av konungen fria händer att utarbeta en ny KO.'^"* Den presenterade ett nytt förslag, »Ridderskapets författade project til kyrkeordningen ingiffvit anno 1685 d. 14 septemb.» par inbjöds att granska förslaget, men till de invändningar somdessa framförde tog man ingen hänsyn. KOF 1685 är anmärkningsvärt mycket kortare än sina föregångare, knappa hundra sidor, jämfört med t.ex. KOF 1682:s 248. fastslår kort och gott: »Vi förstå på thenne Orten här med [d.v.s. med »uppenbar skrift», min anm.] then Syndabekännelsen, som en Syndare Lagvunnen och Sakfälter gör in för 173 Ett antal bisko177 Artikel IX, § 1, KOF 1682 s. 56. »Oförgripeliga påminnelser wedh kiörkioordmngens först.i book, somtill wijd.tre öfwerläggiande kunde anledningh gifwa», Acta ecclesiastica, vol. 13C, RA. Cit. efter Kjöllerström 1944 s. 366. 17.5 Kjöllerström 1971, s. 250. Kommissionen, där Lillehöök var ordförande, tillsattes 3.1.1683. I mitten av 1684 förordnades Lilliehöök till ensamutredare i kyrkolagsfrågan. Kort efter presentationen av KOF 1685 avled Lilliehöök, som annars med största sannolikhet även skulle ha fatt leda det fortsatta arbetet. SBL. Kv'rkoordningar och förslag dertill 2: 3. 176 pieijj.] s !(, f KOF 1685, s. 268. P4 177

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=