105 »beskedlig» och inte skadlig. (I KOtalas om»rätt» fasta.) Vidare kan poenitentiarien föreskriva böner (ur psaltaren eller den Heliga Skrift). Ombrottslingen inte kan läsa, kan man nöja sig med Fader vår, trosbekännelsen och budorden. Kan brottslingen inte ens framsäga dessa stycken, då skall han se till att lära sig dem, och inte insläppas i kyrkan förrän han kan dem.^' Den sista vanliga botgöringsformen är allmosor och misskundsamma gärningar, som att ge fattiga mat eller uppfostra ett allmosobarn. Det stycke som upptar vilka laster och brott som skall gå under uppenbar skrift är ordagrant inarbetat i KO 1571. Laurentius Petri kom 1561 med ett nytt, omarbetat förslag till kyrkoordning.^^ Erik XIV var mycket intresserad av att stadfästa en KO, dock inte den som prästerskapet önskade. Vid sin första riksdag i Arboga och även året därpå i Stockholm utsatte han kleresiet för allehanda frågor om hur ceremonier och kyrkobruk i framtiden borde utformas, under det att hans egen av kalvinismen präglade ståndpunkt blev tämligen uppenbar. Han efterlyste även en revision av de medeltida kyrkobalkarna.^^ På allt detta svarade prästerskapet mycket försiktigt och undvikande. Vid stockholmsriksdagen överlämnade Laurentius Petri sitt KO-förslag. Det föll av förklarliga skäl inte i god jord, då ju Laurentius Petri ganska frikostigt bevarat många medeltida bruk. Politiken, i form av det nordiska sjuårskriget, avbröt dock diskussionerna för stunden, och Laurentius Petri fortsatte sitt arbete. Några större förändringar vidtog han dock inte i det förslag somskulle bli KO1571. År 1568 uppsteg Johan III på tronen och började genast »den mest omfattande restauration, som någonsin ägt rum i den svenska kyrkan».^"* Biskopsoch prostämbetena återinförefes, stiftsindelningen återgick till den medeltida, kyrkor och kloster restaurerades och gamla helgdagar återinfördes. Efter en del smärre omarbetningar stadfästes så kyrkoordningen nyåret 1571.^'’ 2.2. Den uppenbara skriften i kyrkoordningen 1571 Vid utarbetandet av KO:s kapitel om uppenbar skrift hämtade Laurentius Petri som tidigare nämnts till stor del sitt stoff från medeltida föreskrifter och Sistnämnd.! upphutning blir törcm.tl tör deb.itt under sen.ire ärhundr.iden, d.ä mot.irgumcntet mot denn.i kunsk.!psk.ontroll naturligt nog blir, att varför ska just en brottsling somunderg.ått uppenbar skrift förbli utestängd frän ks’rkan p.g.a. bristande kristendomskunskap, dä ingen annan rakar ut för det? KOF 1561. Kjöllerström 1971 s. 218. A.a. s. 218. 1 litteraturen förekommer allmänt ärtalet 1572, dä vissa författare ansett att KO antogs vid kyrkomötet i Upsala detta är. SomThomson visat utfärdades doek både KO 1571 och KL 1686 av »kunglig maktfullkomlighet», till vilken kyrkomötet inte hade nägot att tillägga. Thomson 1965, s. 349. KO 1571, kap. 9, s. 74-81. 8
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=