100 3. Av kyrkan kriminaliserade gärningar, ej »oloflige af sig sielfwa»: svågerskapsbrott (syzskars spield), brott mot andligt skyldskap (Gudhsöwia lagh spield) och skyldskapsbrott (frendsarmio spield). Endast kyrkan äger enligt straffordningen dÖma över dessa brott, med hänvisning till UplL, KB 16 kap. 31 2.1.3. Reformationens rättsteologi Den uppenbara skriften försvann tämligen omgående i de flesta reformationskyrkor. Detta berodde inte alls på att man från reformatoriskt håll skulle av\'isa rättsreglering per se av andlig verksamhet.^’ Luther såg, säger Brilioth,'-’ ingen motsättning mellan kyrkans och rättens väsen. Avvisandet av den uppenbara skriften hade snarare sin grund i reformatorernas kritik av medeltidskyrkans satisfaktoriska tänkande.^"* Institutets historiska belastning var för stor. Olaus Petri var radikal i sina reformatoriska idéer i mycket högre grad än sin yngre bror Laurentius, den blivande ärkebiskopen och författaren till 1571 års kyrkoordning, vilken var betydligt mer försiktig och konciliant, något som nog var en bidragande orsak till att han fick behålla sitt ämbete under tre regenter.^-’’ I Olaus Petris omfångsrika produktionmöter man på flera ställen ett principiellt avståndstagande från tanken på kyrkliga straff. Det andliga regementet, utövat av präst och biskop, skall endast föras genom att lära eller förkunna evangelium och genom att utdela sakramenten, som Augsburgska bekännelsen fastslår. I frågan om uppenbar skrift, kyrkoplikt, och best över huvud taget, resonerade Olaus Petri längs dessa linjer:Ångern är inget människoverk. Människan kan inte av fri vilja och egen förmåga komma till ånger, utan det är helt Guds nådegå\'a. Människan kan inte av sig själv göra någonting gott, alltså är inte heller skriftemålet »såsom hon nw tilgår»-^'^ nödvändigt eller användbart. Han angriper vidare den satisfaktoriska tanken: » är ey heller noghon syndaboot annor, medh huilko man kan göra fvllest for synderna, vtan Christi dödh allena, och eskar icke gudh annor boot vthaff oss, än at wi) bättre oss återwändandes aff syndene och leffue vthi jtt nvtt omtalas, bålstraffet föreskrivs och orden >>1 skolen halla mina stadgar och göra efter dem» ingår. Eldstadgandet har sannolikt tillkommit under 1500-talet. 1 nutida tryckning kap. 15. För en redogörelse för de tankar omvärldslig och andlig makt som presenterades av de svenska reformatorernas store inspiratör Filip Melanchthon, hänvisas till Kjöllerström, 1944, s. 9 ff. ” Brilioth 1946, s. 56. Roberts, \1, The Farly \’asas. A Historv of Sweden 1523-161 1, Cambridge 1968, passim. »Fle had courage, and temper, and patience; and in the years to come he would do more than any man to establish the Swedish Futheran church on a basis strong enough to survive the caprices of Gustav Vasa and the hectic oscillations under his successors.» (Roberts s. 91). Petri, O, Samlade skrifter 1-IV, 1914—17. Främst i »Fen liten boock omsacramenten». För det följande se »Fen liten boock omsacramenten» s. 379 ff. A.a. S.379. r
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=