44 inkvisitionsdomstolar; men vi har deras böcker, som vittnar om vad de tänkte och vad de gjorde. Numera tror en del att deras förföljelser och andra liknande företogs av politiska skäl, för att etablera kontroll över opålitliga områden. Helt visst var under lång tid de världsliga lagarna och myndigheterna minst lika stränga när det gällde häxeri som någonsin de kyrkliga. Innan vi går vidare i kronologin bör vi notera, hur katolska teologer oavsett den rättsliga praktiken fortsatte att utveckla en doktrin som rörde alla former av magi på ett sätt, som ställer oss inför både sociologiska och psykologiska problem. Ett antal teoretiska verk av stort intresse skrevs vid tidpunkter, då häxförföljelserna tilltog i en region. En sådan var den traktat sompå 1400-talet skrevs av Martin de Arles y Andosilla, präst i Pamplona, omhäxorna i Navarra - som han trodde var talrika ute bland folket men rörande vilka han intog en försiktig hållning.^’ Vad gäller förföljelser och processer under första hälften av 1500-talet finns en annan traktat på spanska av Fray Martin de Castahega, som utgavs i Logroho 1529,^’ och som tydligt beskriver motsättningen mellan kyrkans sakrament och det han kallar häxornas ’execrament’: den inversion vi redan har talat om, varigenom man skapar en sorts diabolisk kyrka. Castahega känner också till och kommenterar de olika åsikterna om varför det finns mer kvinnliga än manliga häxor, och uppger namn som har en baskisk klang som exempelvis ’Xerguinos’. Andra allmänt hållna traktater från ungefär den här tiden ger mindre utrymme åt häxeriet som sådant, men återspeglar det intresse som väckts av de samtida processerna i Navarra;^’'* detta intresse syns också i en del litterära och historiska arbeten. I ett av de förstnämnda, som inspirerats av en välkänd latinsk-klassisk text, kan man till sin förvåning notera, att häxorna i Navarra tillskrivs samma aktiviteter som de i det gamla Thessalien och betraktas som av samma art.^^ Men det är klart att århundradena inte har runnit hän obemärkta. V Den grekisk-latinska kulturen spelade fortfarande en dominerande roll i 1500talets Europa, både i de katolska och protestantiska länderna; kanske dock med mer levande kontinuitet i de förra, särskilt Italien. Det kan också hävdas, att den kulturen utövade ett mäktigt inflytande på de författare, som från en teoretisk utgångspunkt sysslade med magi i allmänhet och häxeri i synnerhet. Det mest Utgavorn.! av detta verk är mycket sena, t ex Traetatus de iupcntitionihus (1’ranktiirt ISSl). Den första |ag känner till är från 1517. Tratiido muy sotil r bienfundado de Lis supersticiones v hechicerias, v vanas eonjiiros v abustones y otras cosas al caso tocantes y de la possibilidad v remedio dellas (Logrono 1529'). I-.tt ms eket sällsynt arbete. T ex av Pedro Ciruelo, Repronacion de las siiperstieiones r hechizerias (Salamanca 1556), tol XIX. Även en upplaga fran 1529. Id Crotalon (Buenos Aires 1945), s 77 (canto 5). <12
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=