RB 8

192 ofli r:itlsli”;;i' roiHvslällnini^ssliirt.'!'. som ^tMioin viitli'iiliila skotl skulk' vara avskikla Iran doii rvlii^Mcrsa». (Karl Olivi'caoiiaI. I'llalaiidel lordo la anses i^iilla icke eiulasl de nordiska lolken ulan l(‘)r äldiH' kulliirsladier iiverhuvud tai^et. I förevarande sammanliani,' har det sin fillämpning, da som i del hdjande skall visas, siin^dedniniJU'n utan tvivel ursprnni^ligen varil en kullhandlinl,^ 1 de germanska rättskiillorna uppiriider emellertid siingledningen liust jiimltua'lsevis sent oeh ti’usl i sadana som äro avfattade på folkets eget tungomål: Saehsenspiegel, tyska stadsriiller, norsk-isliindska oeh svenska mech'llida lagar. 1 de äldsta sydgermanska lagarna, folkriitlerna. de iildsla fran o. ar ÖOO. niimnes sahinda inte hilägrel. Denna omstiindighel har aheropats som ett hevis f()r alt riitisakten iir en sen fiireleelse i germansk riitl.-’ \’ar oeh en som sysslat med histt)riskl material Iran medellitk'n vet emellertid hur vanskligt del är att draga nagra slutsatser e silenlio. Den gamla jurislregelu »quod non est in aetis, non est in mundo»: vad som inte finns i akterna existerar inte. kan härvidlag ingalunda äheropas. \’ad särskilt folkrätterna helriillar ;iro dt' vanligen avlaltade pa latin, vilket rc'dan det utg(”)r en tvångströja. Den muntliga lagsagans friskhet oeh ursprunglighet har gatt Icälorad vid översiitlningen till den torra oeh nyktra latinska prosan. Trots sitt namn :iro folkriitlerna allt utom h)lkliga. De ha en offieiell karaktiir oeh innehålla endast i undantagsfall folkliga riiltsregler liksom de iiro pafallande fattiga pä riittssymholik. Del riieker all i detta avst'ende hiinvisa till strafiriillens monotona hcileskataloger, som iiro karakteristiska för dessa riiltskällor, trots alt ulan minsta tvivel folklig sedvaneriitt blomstrade vid sidan av lagen. Pä familjeriitlens område iiro lolkriitterna knajiphiindiga. ,Som ett exempel hland manga kan niimnas, all den saliska lagen Iran höi jan av öOO-talel i sin iildsla redaktion endast indirekt niimner trolovningen. Fiirklaringen iir liilt all ge: formerna fiir iiktenskapets ingående utgjorde sä sjiilvklara oeh allmiini kiinda ting. all det ansags omidigt att avfatta dem i skrift. Som redan i del fiiregående har framhållits visa de svenska landskapslagarna samma ti'iulens: hetydelsel ulla upplysningar pa iiktenska|)sriillens omrath' får man ofta i fiirhigäende. inte siillan i straffrättsliga sammanhang.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=