renskötselrätten grundas i renskötsel, inte i samisk etnicitet Girjasdomen avviker i det här hänseendet inte från andra rättsfall om samebyarnas processbehörighet – det vill säga om möjligheten för samebyarna som juridiska personer att företräda de individer som har renskötselrätt. Frågan om det är möjligt att låta samebyarna företräda renskötselrättshavarna besvarades jakande av Högsta domstolen redan på 1960-talet, alltså innan det ens fanns uttryckliga lagregler om att samebyarna var juridiska personer. I rättsfallet NJA1961 s.444 konstaterade Högsta domstolen att de dåvarande lappbyarna kunde förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt vara parter i rättegångar. Högsta domstolen uttalade också att visserligen hade inte en lappby som sådan någon rätt att bedriva renskötsel enligt lagen, men att det förelåg ett påtagligt praktiskt behov av att en lappby skulle kunna bevaka delägarnas gemensamma intressen i domstol vid fall av intrång i renskötseln. I Skattefjällsdomen prövades som nämnts frågan om hela det samiska folket kan vara innehavare av renskötselrätt, eller om samer i allmänhet i ett visst område kan vara det. Kärandena i målet var ett antal samebyar och enskilda samer (de kallades sameparterna). Sameparterna framställde yrkanden dels för sin egen del, dels för den ”Lapska Nationen” med vilket avsågs alla personer i riket av samisk härkomst. Dessutom framställde sameparterna yrkanden för ett antal samemenigheter, med vilket avsågs alla personer av samisk härkomst i samebyarnas områden som inte var medlemmar isamebyarna. Högsta domstolen konstaterade att den ”Lapska Nationen” och olika kollektiv som inte var särskilda rättssubjekt inte kunde vara parter i målet – sådana kollektiv är inte juridiska personer. Högsta domstolen uttalade också att det kunde godtas att en sameby förde talan och yrkade att vissa rättigheter omfattade samtliga medlemmar i samebyn, men att en sameby inte kunde framställa yrkanden till förmån för någon annan än den som själv var part i målet. Talan i den del som avsåg den ”Lapska Nationen” eller i den del som avsåg samer som inte var medlemmar i samebyar kunde därför inte tas upp till prövning, utan avvisades av Högsta domstolen (liksom av underrätterna).82 77 82 NJA1981 s. 1 s. 168–170.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=