kapitel 3 markutnyttjande än principerna om urminnes hävd i deras traditionella form. Därför kan en jakt- och fiskeutövning som bedrivs i anslutning till renskötsel grunda rättigheter även om utövandet – i fråga om sättet för och graden av nyttjandet – har varit förhållandevis extensivt och har omfattat ett vidsträckt område.80 Personer som tillhör en etnisk minoritet har alltså en rätt till att visas hänsyn till att äganderätt kan ta sig andra kulturella uttryck för dem än för majoritetsbefolkningen. Det kan även finnas andra rättigheter som personer har i förhållande till staten grundade i sin kultur eller etnicitet, som en rätt att använda sitt språk i kontakten med myndigheter eller att få inflytande i frågor som berör dem. Dessa rättigheter är dock inte egendomsrättigheter och innebär inte att grunden för en egendomsrätt är etnicitet. Grunden för en egendomsrätt är i stället, som nämnts, ett eller flera laga fång. En redan upparbetad rätt kan sedan överföras mellan personer antingen genom arv eller genom andra derivativa fång. Även rätten till en andel i egendom kan överföras på detta sätt. I Girjasdomen säger Högsta domstolen inget om att den civilrättsliga grunden för renskötselrätten skulle vara etnicitet. Trots det har domen tolkats så, sannolikt på grund av åtskilliga formuleringar i domskälen om ”samernas rätt”. Av domen framgår dock att det är samebymedlemmarna som är rättighetsbärare i dag avseende de jakt- och fiskerättigheter som renskötande samer ursprungligen har haft på markerna. Det framgår också att det är samebyn som är behörig att företräda sina medlemmar i frågor om hur jakt- och fiskerättigheterna ska förvaltas.81 76 79 Europadomstolen har i avgörandet Thlimmenos mot Grekland, 6 april 2000, förklarat att rätten att inte bli diskriminerad kränks om stater utan en objektiv och rimlig motivering underlåter att behandla personer vars situation är väsentligt annorlunda på olika sätt. 80 Urminnes hävd i de här sammanhangen är egentligen inte den typiska situation där reglerna om urminnes hävd aktualiseras, eftersom de samerättsliga målen har handlat om områden som var herrelöst land när samer började nyttja dem (det vill säga när ockupation egentligen är det naturliga laga fånget). Frågan diskuteras i Girjasdomen och Skattefjällsmålet, NJA2020 s.3 p. 142, 147–150 ochNJA1981 s. 1 s. 185 f. och 190 f., där det uttalas att det inte klart går att hålla isär förutsättningarna för ockupation och urminnes hävd. Se även Allard, 2010, s. 9–60. 81 NJA2020 s. 3, p. 219–220.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=