epilog Eftersom Högsta domstolen inte prövade upplåtelseförbudets fulla tillämpningsområde blev det inte heller någon prövning av om ett upplåtelseförbud för hävdvunna ensamrättigheter skulle anses strida mot regeringsformens diskrimineringsförbud. Sammanfattningsvis innebär den här tolkningen att Girjasdomen inte ger något svar på om ett upplåtelseförbud som träffar en hävdvunnen upplåtelserätt skulle anses diskriminerande vid en lagprövning av bestämmelsen. Den frågan ställdes aldrig på sin spets i Renmarkskommittén, men hade ändå betydelse för de frågor som diskuterades i arbetet. Som alternativ skulle man kunna tolka domskälen i Girjasdomen som att Högsta domstolen i målet gör en uttömmande lagtolkning avseende upplåtelseförbudets tillämpningsområde. Det skulle i så fall innebära följande: Detta skulle i så fall svara ganska väl mot hur statens inställning redovisades i målet.1140 Nämligen att en direkt konsekvens av bedömningen 587 1138 NJA2020 s. 3 p. 123. 1139 NJA2020 s. 3 p. 226. 1140 NJA2020 s. 3 p. 10. 10.1.2 Tolkning 2: Upplåtelseförbudet är inte tillämpligt på Girjasrättigheter • Högsta domstolen konstaterar att upplåtelseförbudet träffar vad som enligt rennäringslagen utgör statens rättigheter.1138 • I fråga om vem som har rättigheter på samebyns område sammanfattar Högsta domstolen att samebyn får upplåta rätt till jakt och fiske på området och att staten inte får göra sådana upplåtelser.1139 • Motsatsvis innebär detta att rennäringslagens upplåtelsebestämmelser inte är tillämpliga på områden där samebyar har Girjasrättigheter. Dettaeftersom rennäringslagen,enligt Högsta domstolens lagtolkning, bara handlar om statliga rättigheter och det på områden med samisk ensamrätt inte finns några statliga rättigheter som rennäringslagens upplåtelsebestämmelser kan prövas mot.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=