kapitel 10 syftar bara till att reglera rätten och passa in den i det svenska rättssystemet i övrigt. I Girjasdomen ansåg Högsta domstolen att effekten av 1886 års lag var att den rätt till renbete, jakt och fiske som tidigare tillkommit enskilda samer i området kom att övergå till medlemmarna i den sameby där området var beläget –även om rättigheterna var mer omfattande än vad som kom till uttryck i 1886 års lag.1135 Det borde innebära att renskötselrättens innehåll kan variera. Rättigheterna som hör ihop med renskötsel kan vara mer omfattande än vad som framgår i lagen, men vissa av lagens bestämmelser kan ändå vara tillämpliga. Man kan alltså tänka sig att staten i processen skulle ha sagt att jo, beskrivningarna av samiska rättigheter i rennäringslagen handlar visserligen om rättigheter som staten har fastställt genom lag att samerna har, men även andra samiska ensamrättigheter som ingår i renskötselrätten kan träffas av upplåtelseförbudet. Det är ju det som staten säger numera – sent påkommet kan man tycka. I det perspektivet framstår Högsta domstolens uttalande om en ”bindande processhandling” som logiskt. Innebörden är att statens processföring utgjorde hinder för Högsta domstolen att pröva om rennäringslagens upplåtelseförbud träffar även rättigheter som går utöver rennäringslagen – i det här fallet själva upplåtelserätten. Tolkningen rimmar också väl med att domstolen i diskrimineringsbedömningen, innan den uttalade att ett upplåtelseförbud i fråga om vad som i grunden är statens rättigheter inte är diskriminerande, aviserade att den först senare i domen skulle bedöma frågan om jakt- och fiskerätt som är mer långtgående än vad rennäringslagen anger.1136 Högsta domstolen klargjorde också i samband med det att den år 1993 införda portalparagrafen i 1 § andra stycket rennäringslagen om att rättigheten ”grundar sig på urminnes hävd” inte säger något om hur omfattande de rättigheter som ingår i renskötselrätten är, och alltså inte ger anledning att tolka rennäringslagens bestämmelser om jakt och fiske på något annat sätt än tidigare.1137 586 1135 NJA2020 s. 219 f. 1136 NJA2020 s. 3 p. 118. 1137 NJA2020 s. 3 p. 114–117.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=