nya frågor efter girjasdomen I det följande ska jag beskriva några delar av domskälen i Girjasdomen som jag ofta har undrat särskilt över. Högsta domstolen lade i Girjasdomen stor vikt vid att lappskattelandsinnehavarna bestämde över jakten och fisket på sina lappskatteland. På allmänningarna mellan skattelanden var slutsatsen mindre självklar, men där fick man enligt Högsta domstolen anta att jakt- och fiskerätten uppfattades som en ensamrätt för dem som levde där eller på kringliggande marker. Om kronans skattläggningar eller godkännande av nybyggen gav upphov till en konkurrerande markanvändning av någon omfattning, kunde det dock hindra utvecklandet av en rådighet för samerna grundad i urminnes hävd.1116 Som framgått i avsnitt 5.3.4.1 bedömde Högsta domstolen att nybyggarna i Lappland inte fick någon egen jakt- och fiskerätt enligt lappmarksplakaten om de inte hade avtalat med skattelandsinnehavaren om det, utan att en sådan rätt för nybyggarna reglerades först genom 1749 års lappmarksreglemente. I reglementet fick de rätt till jakt och fiske för husbehov en halv mil runt sina nybyggen, men fick inte göra intrång i de renskötande samernas jakt- och fiskerätt, som gällde inte bara runtomkring nybyggena utan också på nybyggarnas halvmil. Före år 1749 fick nybyggarna enligt det resonemanget ingen egen jakt- eller fiskerätt utan ett avtal med skattelandsinnehavaren. Min första fråga är därför varför Högsta domstolen lade så stor vikt vid frågan om konkurrens i form av nybyggen och skattlagda fisken före år 1750. Det är för mig inte helt lätt att förstå mot bakgrund av hur domstolen bedömde innehållet i nybyggarnas rätt. I Lappland fanns dessutom få nybyggen före år 1750 – kolonisationen ökade just i och med 1749 års reglemente, vilket måste ha varit känt för domstolen. Det fanns också utredning i målet som visade att även de skattlagda fiskevattnen ofta nyttjades grundat i en samisk upplåtelse. Nybyggarnas rätt utvecklades så småningom i och med avvittringen till en ännu starkare rätt på de fastigheter de blev ägare till, som även in567 1116 NJA2020 s. 3 p. 186, 193–195 och 201.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=