kapitel9 Under de år som jag har arbetat med följderna av Girjasmålet har jag ibland grubblat över de (o)praktiska följderna av hur Högsta domstolens majoritet tolkade rennäringslagen. Rennäringslagen var svårtolkad redan före Girjasdomen. Renskötselrätten tar lång tid att få förståelse för. Jurister förklarar ibland renskötselrättens komplexa natur med att den är en sui generis; en särpräglad rätt av sitt eget slag som passar illa in i svensk lagstiftningstradition i övrigt.1114 Jag håller med om att det är komplexa regler; inte minst för att de förutsätter en tydlig förmåga hos den som ska tillämpa reglerna att skilja på civilrätt och offentlig rätt. Samtidigt tror jag inte att man ska överdriva svårigheterna.Tillämpar manbara samma principer som för servitut begriper man det väsentliga. Men det är helt klart så att rättsläget blev än mer komplext genom Girjasdomen. Domen tydliggör att rättigheterna inte ska tolkas utifrån lagen utan är olika starka i olika områden. På det sättet kan domen beskrivas som tvistedrivande. Hade man fått önska något av Högsta domstolen skulle det ha varit att frågan om urminnes hävd inte hade bedömts så försiktigt och inlindat med hänvisning till vad som hade gällt historiskt i ett specifikt område, när nu den bevisning som lades fram i målet inte handlade om det specifika området utan om hela Lappland. Det skulle ha varit möjligt att få ett slut på jakt- och fisketvisterna mellan renskötande samer och staten om domslutet innebar att det är förhållandena på slutet av 1800-talet, tolkade genom renbeteslagarna och samtida lagar, som avgör vad som gäller. Och bedömde Högsta domstolen att det inte var möjligt att uttala sig om den saken, eftersom rättsuppfattningarna på 1800-talet var för otydliga, borde avgörandet ändå ha kunnat formuleras mer generellt så att det på ett tydligt sätt hade träffat all statlig åretruntmark, åtminstone ovanför odlingsgränsen.1115 566 1114 Bäärnhielm, 2005, s. 95. 1115 I den här kritiken är jag för övrigt i vissa delar principiellt överens med statens ombud i Girjasmålet, även om hans slutsatser mot hur man borde tolka rättsläget skiljer sig från mina. Se Forssell, 2024, s. 328 f. Mina funderingar 9.2.4
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=