nya frågor efter girjasdomen domen när den kom fram till att ett strömkraftverk kan vara en sådan verksamhet som omfattas av regler om urminnes hävd. Institutet urminnes hävd är som nämnts avskaffat genom 1970 års jordabalk, men rättigheter som har upparbetats före det består och kan fortfarande bli föremål för prövning. På det sättet fortsätter urminnes hävd att vara ett levande institut i Sverige. Att urminnes hävd fortfarande är ett levande institut kan leda till en del svårigheter. Rättigheter som grundas i urminnes hävd är inte helt tydliga utåt, åtminstone inte för alla.1109 Det blir svårt för både domstolar, myndigheter, berörda parter och allmänheten att veta vad som gäller om det återkommande visar sig att urminnes hävd är grunden för rättsförvärv. Att ta reda på vad som grundas i urminnes hävd kräver omfattande historisk utredning. Det är svårt att förutse utfallet i rättsprocesser som bygger på utredning om hur rättighetsförhållandena såg ut på 1700-talet – sådana processer riskerar att bli avhängiga vem som har anlitat skickligast historiker, advokater eller annan expertis. Den som politiskt vill ändra på de rådande förhållandena är också bakbunden av det faktum att de urminnes hävd-grundade rättigheterna är skyddade som egendom. Ska man expropriera sådana rättigheter behöver man förstås först veta var de finns och vad de omfattar. Av det här skälet kan man uppfatta Girjasdomen som ett besvärligt avgörande, som har gjort rennäringslagen ännu svårare att tolka än vad den redan var. Rennäringslagen är alltså inte en uttömmande reglering av vilka rättigheter som hör ihop med renskötsel, utan rättigheterna får förmodas variera i styrka på olika håll beroende på hur markerna har använts historiskt i olika områden. Men rättssubjektet är ändå detsamma 559 1109 Detta var skälet till att institutet urminnes hävd inte togs med i 1971 års jordabalken, se Lagberedningens förslag till jordabalk, SOU1960:25 s. 500. I betänkandet ansågs att det vore föga förenligt med de anspråk på reda och klarhet som måste uppställas i rättsförhållanden rörande fast egendom att lita till ett rättsinstitut av en så obestämd natur. 9.2 Hade Högsta domstolen kunnat välja en annan väg i Girjasdomen?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=