nya frågor efter girjasdomen som befolkningen i Ávjovárri sameby hade år 1751 över tid hade utvecklat sig till en äganderätt i modern mening. År 1751 utövade den samiska befolkningen i området ett samlat, allomfattande bruk av markerna. Staten kunde inte ha etablerat någon äganderätt före det. Att området blev norskt gjorde inte staten till markägare. Hela tvisteområdet hade fram till 1900-talet brukats av samer som om de var markägare. Det hade varit ett arealkrävande bruk som omfattade jakt, fiske, slåtter och bete. Statliga dispositioner över områdena kunde enligt minoriteten inte göra staten till ägare, eftersom staten inte hade förvärvat någon äganderätt till marken. En statlig uppfattning om äganderätt var inte tillräckligt för att grunda en faktisk äganderätt. Den allmänna rättsuppfattningen hos lokalbefolkningen fram till år 1900 var att det var den som hade rätten till markerna i Karasjok. Minoriteten bedömde dessutom att såväl den nomadiserande som den fastboende befolkningen hade brukat markerna gemensamt. Renskötarna och de bofasta hade bytt varor och tjänster samt varit ömsesidigt beroende av varandra. Att rendriftssiidorna hade delat upp markerna mellan sig ändrade inte den bilden. Av betydelse för minoritetens bedömning var också att den personkrets som gjorde gällande ett krav på markägande – befolkningen i Karasjok – i det väsentliga bestod av urfolket samerna. Tvisteområdet hade hela tiden varit ett samiskt kärnområde. Så länge urfolket fortsatt var klart dominerande i området var det enligt minoriteten svårt att se att förändringar i sättet att utöva näringar kunde hindra ett upparbetande av en äganderätt. Det var enligt minoriteten också förenligt med samisk tradition och sedvana att se det som att hela kommunens befolkning, oavsett om de var samer eller inte, var rättighetssubjekt, eftersom även andra invånare än de samiska hade varit delaktiga i att använda resurser. Det här var alltså resultatet av Karasjokprocessen så här långt, läst med svenska juristögon. Det återstår att se vad Utmarksdomstolen kommer fram till i frågan om ifall befolkningen i Karasjok kommun, eller den samiska delen av befolkningen, har ensamrätt till naturresurserna i områ557 Kommentar 9.1.3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=