RB 77

1105 HR-2024-982-S p. 180–182. 1106 HR-2024-982-S p. 184–187 och 194. nya frågor efter girjasdomen Sammantaget hade alltså medlemmarna i Ávjovárri sameby före år 1751 exklusiva rättigheter till den mark som samebyn använde. Men rättigheterna hade under den äldre svenska rätten inte ännu utvecklats till ett markägande. Rättigheterna var nyttjanderätter när området blev norskt år 1751. Under senare delen av 1700-talet och framåt hade kronan uppfattningen att den ägde markerna i Finnmark, medan befolkningen hade bruksrättigheter. Att så var fallet bekräftades också av näringslivets utveckling – det vill säga att renskötseln blev extensiv medan ett jordbruk med fastare bosättning inleddes. Den utvecklingen innebar sannolikt att människors föreställningar om ensamrätt till olika delar av den gamla siidans områden övergavs.1105 När ett större kollektiv gör anspråk på samägande av ett område, som var fallet i målet, måste det enligt Høyesterett vara en gemensam rådighet över området som är grunden för förvärvet av rättigheten. Ett väsentligt drag i befolkningens markanvändning var dock att byalag och rendriftssiidor historiskt hade nyttjat varsina delar av tvisteområdet på olika sätt – det vill säga inte gemensamt och samfällt, utan var för sig. Den bofasta och den nomadiserande befolkningen hade visserligen haft tät kontakt med varandra, men att byta varor och tjänster kunde enligt Høyesterett inte ses som en samfälld markanvändning. De dispositioner som staten hade gjort över området – inrymningar etcetera, måste, särskilt varefter de blev många, uppfattas som att staten på så vis manifesterade sitt ägande till marken.1106 Sammanfattningsvis bedömde Høyesterett att kärandena inte hade visat att det hade upparbetats ett kollektivt ägande till marken i Karasjok kommun. Särskild vikt lades vid att det inte hade funnits en samfälld rådighet över hela tvisteområdet. Folkrätten krävde enligt domstolen inte heller ett erkännande av att något stort kollektiv ska tillerkännas en äganderätt. Det avgörande i ILO-konventionen nr 169 om urfolk och stamfolk (som Norge har ratificerat) är att en äganderätt ska erkännas 555

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=