1081 Frågan om reformen är förenlig med samebyarnas rättigheter är omdiskuterad i den juridiska debatten. Se till exempel Vem får jaga och fiska?Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen, SOU2005:17. I betänkandet har reformen ifrågasatts av f.d. justitierådet Bertil Bengtsson, f.d. hovrättsrådet Mauritz Bäärnhielm och jur. dr. Kaisa Korpijaakko Labba, men däremot försvarats avLRF:s chefsjurist Fredrik Bonde, SveaskogAB:s chefsjurist Lars-Göran Lövgren, och Svenska Jägareförbundets förbundsjurist Håkan Weberyd. 1082 Lagstiftningsarbetet beskrivs av Westerdahl, m.fl., 1994, s. 29–35. historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län Frågan om småviltsjaktreformen är förenlig med egendomsskyddet är omdebatterad och har aldrig ställts på sin spets i något domstolsavgörande.1081 Hur staten hanterade samebyarnas rättigheter genom 1993 års fjälljaktreform förtjänar dock kritik. Förordningsändringen drevs igenom trots kraftig kritik från samiska organisationer. Staten har aldrig förklarat hur reformen kan vara rättsligt förenlig med samebymedlemmarnas egendomsskydd.1082 Samebyarnas arbete för att få till stånd en ändrad politik har inte lett till något resultat, trots att småviltsjaktreformen har ifrågasatts av både samiska organisationer och namnkunniga jurister. Skulle samebyarna i Jämtlands län inleda tvister mot staten om Girjasrättigheter är min bedömning som nämnts att de förmodligen inte skulle ha framgång. De historiska rättigheterna på skattefjällen ser inte ut att ha innefattat någon rätt till upplåtelser. Däremot måste rennäringslagen – som ju fortfarande är vad som reglerar samebyarnas rätt i Jämtland – innebära att samebyarna har rätt att vara med och bestämma innan staten upplåter jakt eller fiske. Uttalandena i förarbetena till 1971 års lag innebär att samebyarna endast ska behöva tåla upplåtelser av jakt och fiske som innebär smärre olägenheter för renskötseln, och att de ska tillfrågas innan upplåtelser sker. Den faktiska hanteringen av upplåtelser efter 1993 års förordningsändring stämmer inte överens med detta. Den är alltså inte förenlig med samebyarnas rätt till medbestämmande enligt rennäringslagen. Det här kan jämföras med vad som gäller i andra situationer när en annan person än markägaren har nyttjanderätt till resurser i ett område, exempelvis i arrendeförhållanden. Den markägare som har arrenderat bort mark får inte heller göra nya upplåtelser av samma resurser utan arrendatorns godkännande. Rättigheterna för de renskötande samerna kan jämföras med ett arrendeliknande förhållande. 537
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=