RB 77

1064 Prop. 1971:51 s. 131 f. I ett annat sammanhang (om vissa avgiftsfria upplåtelser) i samma proposition anfördes att det vid bedömningen av om det fanns särskilda skäl för sådana borde stor hänsyn tas till den berörda samebyns uppfattning, s. 170. 1065 JoU1971:37 s. 46–48. 1066 JoU1971:37 s. 47 f. historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län penbart att endast en statlig förvaltning kunde komma i fråga. En samisk förvaltning torde enligt de sakkunniga i praktiken inte kunna utformas så att den innefattade tillräckliga garantier för att övriga befolkningsgruppers intressen blev tillgodosedda i skälig omfattning. Departementschefen beskrev de sakkunnigas uppfattning och konstaterade sedan att han inte fann skäl att föreslå någon ändring i det system för upplåtelser som då tillämpades.1064 Riksdagen instämde i departementschefens bedömning. Samtidigt behandlade riksdagen två motioner. I den ena motionen framställdes ett yrkande om att nyttjanderätt skulle kunna upplåtas endast om den berörda samebyn medgav det. I den andra motionen framställdes ett yrkande om att tillämpningsföreskrifterna i rennäringslagen borde utformas så att fjällkommunerna blev delaktiga i jakt och fiske genom generösa upplåtelser. Riksdagen avslog båda motionerna. Jordbruksutskottet anförde i sitt betänkande över lagförslaget att rennäringens intressen borde komma i första hand vid bedömandet av om upplåtelser skulle göras. Utskottet delade därför departementschefens bedömning att det saknades anledning att utforma bestämmelser som medgav en mer optimal användning av marken.1065 Å andra sidan kunde utskottet inte godta att den berörda samebyn skulle få en vetorätt mot upplåtelser. En sådan vetorätt skulle kunna medföra att övriga befolkningsgruppers intressen inte blev tillgodosedda i skälig omfattning. Samernas berättigade intresse av att det inte skedde upplåtelser som skadade rennäringen borde enligt utskottet väl kunna tillgodoses genom att beslut om upplåtelser fattades av lantbruksnämndens rennäringsdelegation, i vilken tre samerepresentanter ingick. Utskottet underströk samtidigt vikten av att, innan beslut fattades om upplåtelse av nyttjanderätt, den berörda samebyn skulle få tillfälle att yttra sig i ärendet. Utskottet förutsatte att så skulle ske utan att någon särskild bestämmelse om det behövde infogas i lagtexten.1066 529

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=