historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län dalen och Dalarna. Sonen Nils Andersson Fjellström fick år 1767 och några år fram- åt skatterätt på bland annat Slugufjället.1023 Från 1770-talet finns ett par notiser i kyrkböcker om samiska barn som hade döpts i Idre. I det ena fallet angavs föräldrarna som hemmahörande vid ”norska gränsen”, i det andra ”på Slughfjället”. I slutet av 1700-talet uppgav geografen Eric Tuneld att sju till åtta lapphushåll varje sommar brukade vistas på fjället Fjätsjöriet på Härjedalssidan, varifrån de flyttade till Lillfjället och Näsfjället, det senare delvis beläget inom Idre. Utifrån dessa och andra historiska källor har Tervalampi rekonstruerat rörelsemönstret för en samisk grupp kallad Svahken Sijte, som var hemmahörande i Idre, södra Härjedalen och Femundsmarka i Norge åtminstone från det sena 1700-talet fram till början av 1900-talet.1024 När det gäller uppgifter i jordeböcker finns varken i 1725 eller 1825 års jordeböcker för Kopparbergs län (inklusive Särna, Idre och Hede bygdelagare i Ovansiljans fögderi) några uppgifter om lappar eller marker nyttjade av lappar, konstaterar Valfrid Larsson. Däremot finns åtskilliga uppgifter om finnar, skriver han. Larsson anger vidare att detta bör tyda på en invandring av lappar till Dalarna under en så relativt sett sen tid att alla marker var disponerade av bönder eller menigheter av bönder (byalag, socknar) på ett sådant sätt att det inte fanns något utrymme för lappars nyttjande av marker mot avgifter. Det ovan nämnda påbudet från år 1730 om att lappar fick vistas i Dalarna uppom Falun, dock med förbud att jaga och skjuta, bör enligt Larsson ha skapat en benägenhet hos dessa lappar att söka sig till marker i det angränsande landskapet Härjedalen.1025 Det kan noteras att uppgifter om ”finnar” i historiska källor ofta har syftat just på samer. Det framgår inte om Larsson tagit hänsyn till det förhållandet när han kommit till sina slutsatser. Manker har beskrivit historiken kring de samiska familjer som vistats i Idre socken från slutet av 1800-talet fram till år 1945. Han har bland 507 1023 Willenfeldt, 2004, s. 86 f. 1024 Tervalampi, 2004, s. 66–69. 1025 Larsson, 1977, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 12 d, s. 5–8.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=