RB 77

kapitel8 annat beskrivit hur en familj tvångsförflyttades till Tåssåsen efter att den svensk-norska renbeteskonventionen trätt i kraft år 1919, med gränsstängning som följd.1026 Genom 1886 års renbeteslag definierades renbetesfjällen som marker i Jämtlands län. I Dalarna avsattes dock mark till renbete genom två kungliga brev daterade år 1888 och 1889.1027 Bakgrunden till kungabreven angavs vara att Rutfjällets skattefjäll i södra Härjedalen inte var tillräckligt för Tännäs lappbys behov, och att samer från Härjedalen av den anledningen hade börjat hålla till i Idre.1028 Revisionssekreteraren Emil Poignant skrev inför beslutet om de kungliga breven bland annat följande: Rumar kommenterar att kronans förhållningssätt i Dalarna därmed skilde sig från hur avvittringen tidigare hade genomförts i Jämtland. Utvecklingen präglades framför allt av att kronan, i stället för att som i Jämtlands län göra sig av med sina marker, behöll större delen av dem i sin ägo. Samtidigt tryggades samernas rätt att nyttja dessa områden för renbete. Så blev fallet även i Idre socken. Den jordbrukande befolkningens marker blev som öar omslutna av kronans marker.1030 508 1026 Manker, Ernst, 1945, särskilt s. 176. 1027 Se om innehållet i breven Rumar, 2014, s.162 med hänvisning till Finansdepartementet, statsrådsprotokoll den 31 december 1888 § 50 med konseljakt, länsmannen i Särna distrikts skrivelse ti 1896 års lappkommitté i Justitiedepartementets konseljakt, 1898-02–08 nr. 1, vol. 1B(RA). 1028 Rumar, 2014, s. 162. 1029 Återgett av Rumar, 2014, s. 162 f. med hänvisning till Civildepartementet, konseljakt till statsrådsprotokoll den 27 juni 1879 § 21. 1030 Rumar, 2014, s. 162 f. Särna kan med skäl kallas Dalarnas lappmark. Med hänsyn till sitt hårda klimat, sin karga jordmån och sin fåtaliga befolkning kan Särna jämföras med Norrbottens läns lappmarker och står vida efter de flesta lappmarkssocknar i Västerbotten. I Särna finnas väl inga lappar mantalsskrifna, men några lappfamiljer, som äro skrifna inom Herjedalen, pläga uppehålla sig under större delen av året i Särna, medförande sina renar, hvilkas antal lärer uppgå till omkring 3 000. Den bofasta befolkningen i Särna, på en ytvidd af omkring 38 svenska qvadratmil, utgör ej mera än omkring 1 300 personer fördelade på tre byar och åtskilliga enstaka gårdar.1029

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=