kapitel8 Dalarna och uppom Falun. Lapparna i målet fick stanna kvar i de övre delarna av landskapet, dock på villkor att de inte fick jaga eller skjuta.1019 Etnografen Ernst Manker bedömer det som troligt att lapparna som Boëthius beskriver var renskötande lappar av ”samma stam” som dem som Linné omvittnar vid sina iakttagelser av kåtor vid Äppelbo år 1739, och som bröderna Gahn sammanträffat med mellan Gagnef och Ål år 1765. Eftersom Linné och bröderna Gahn i sina reseskildringar beskriver tältkåtor vittnar detta enligt Manker tydligt om att de bebotts av flyttande renskötare. Enligt Manker är det sannolikt att dessa, liksom deras fäder och förfäder, på 1600-talet hade sina sommarland uppe i Idrefjällen.1020 Beträffande Idrefjällen specifikt skriver Manker att en lapsk befolkning i Idre kan spåras tillbaka till 1600-talet, men att det verkar som om den inte har funnits där konstant. Manker beskriver äldre kulturlämningar i området, bland annat i Hällsjövålen och vid Särsjön.1021 När författaren Karl-Erik Forsslund under åren 1912–1917 reste till samerna i Idre bodde cirka 40 personer där, fördelade på fyra kåtalag. De hade sina visten vid Hävlingskällorna och Slugufjället. De berättade för Forsslund att en samisk invandring hade skett till Idrefjällen tre gånger: på 1700-talet, omkring år 1850 och på 1890-talet. Av de första invandrarna fanns ingen ättling kvar i lappbyn – de miste renarna och det gick utför på alla sätt med dem; deras ättlingar levde som bofasta i Tännäs i Härjedalen. En familj som kom under mitten av 1800-talet levde fortfarande kvar i byn. Övriga familjer kom vid 1800-talets slut, och var ursprungligen från Jämtland, berättade Idresamerna.1022 Den första namngivna same som med säkerhet har kunnat sättas i samband med Idre var kateketen (kristendomsläraren) Anders Torkelsson Fjellström från Hammerdal, som nämndes i avsnitt 8.6.5.1. År 1753 ansökte han om att få använda ett då inte skattlagt område som renbetesmark, inkluderande Slugufjället vars gränser sträcker sig över Härje506 1019 Boëthius, 1923, s. 22–25. 1020 Manker, Ernst, 1945, Lapparna i Idre, publicerad i Särna – Idre 300 år: en hembygdsbok, 1980, Särna fornminnesförening, Särna (i fortsättningen Manker, 1945), s. 172. 1021 Manker, 1947, s. 527 och 529. 1022 Forsslund, 1923, s. 13–15.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=