historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län hemmanen.992 Kungliga befallningshavaren fattade år 1820 beslut i byamännens favör. Året därefter upphävdes dock beslutet av Kammarkollegiet med hänvisning till den förestående avvittringen.993 Avvittringsförrättningar ägde rum under åren 1842–1853. I länsstyrelsens avvittringsutslag den 18 december 1855 redovisades Mittådalen samt Grönfjället och Rutfjället såsom renbetesfjäll i Tännäs socken. Under 1950-talet avskildes och överflyttades en del av Mittådalens renbetesfjäll från Storsjö socken till Tännäs socken.994 Liksom för övriga kommuner finns en mängd underlag om Härjedalens kommun i Valfrid Larssons avskriftssamlingar. Underlag om den konkurrerande markanvändningen finns också i Lars Rumars bok om Härjedalen. Larsson skriver att jordbruksbefolkningens byar i Härjedalen redan hade nått en betydande omfattning, när de för första gången uppträdde i kamerala akter på 1500-talet. Detta gällde i synnerhet byar i sydöstra delen av landskapet, där Sveg sedan långa tider hade utgjort centralort. Byar som Överberg och Ytterberg hade redan år 1564 17 respektive 18 skattebönder. Herrö och Vemdalen räknade vardera 12 gårdar. Längre in i fjällvärlden var byarna dock mindre. Härjedalens i nutiden största by, Funäsdalen, hade endast tre bönder som betalade skatt under åren 1557– 1559. Knappt 100 år senare var emellertid byns skattebetalare fyra gånger såmånga.995 Rumars beskrivning är väl överensstämmande med Larssons. Rumar skriver att de gamla bondebygderna i Härjedalen från 1500-talet eller tidigare fanns endast i sydöstra Härjedalen, längs Ljusnans dalgång och i Vemdalen. Fram till slutet av 1600-talet var bebyggelsen i västra Härje493 992 Ökeskatt betalades om ett hemman ansågs ha lagt under sig för stort område av överloppsjord. Hemmanet kunde behålla jorden mot betalning av ökeskatt. 993 Willenfeldt, 2004, s. 90 f. 994 Larsson, 1979, s. 32. 995 Larsson, 1975, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 10 b, s. 30, med hänvisning till Sigurd Erixon, Svenska byar utan systematisk reglering (1960). Konkurrerande markanvändning 8.6.5.2
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=