kapitel8 dalen begränsad till Ljusnans dalgång, Vemdalen, Vemhån och Glöte. Under 1600-talet och de följande århundradena skedde emellertid en kraftig expansion ide mer perifera områdena upp mot fjällkedjan. Då tillkom byar som Messlingen och Lofsdalen.996 Under 1700-talets senare hälft började befolkningen i Härjedalen växa på allvar. De ursprungliga byarna fick allt fler invånare och i fjällnära lägen tillkom nya byar som exempelvis Särvsjö, Särvvålen, Henvålen och Högvålen. Beträffande Särvsjö ska dock nämnas att byn har ett tidigare ursprung i ett äldre fäbodställe i Hede socken. År 1685 upptäcktes kopparmalm i västra Härjedalen. Upptäckaren av kopparmalmsstrecket var den beryktade lappen ”Rik-Jonas”, som vid ett sammanträffande med kung Karl XI under dennes besök i Hede år 1686 ska ha anhållit om att få bli kung i fjällen. Karl XI ska då ha svarat: ”Det kan ej låta sig göra, att två kungar skola vara i Sverige, men du skall få bliva general i fjällen.” Janrik Bromé skriver att det är tydligt att lappen Rik-Jonas först funnit malmstrecket nedanför Mittåkläpp och därefter satt sig i förbindelse med nybyggaren i Mässlingen, Hans Olofsson Blix, som i sin tur skyndat att meddela befallningsmannen Flodin och borgmästaren Falck om den märkliga upptäckten.997 Fyndet av malmen blev upptakten till Ljusnedals bruk, där man bröt både koppar och järn under ett par hundra år. Här byggdes på 1680-talet hytta, smedja och vattensåg vid Ljusnedalsforsen. För att bygga bostäder åt gruvarbetarna köptes mark från bönderna i Funäsdalen, närmare bestämt deras fäbodmark i Wallarna. Dessa blev brukets vallar och så uppkom namnet Bruksvallarna. Under många år transporterade samerna malm med rentransport från gruvorna på fjället ner till Ljusnedals bruk.998 Den ökade markanvändningen i området resulterade också i fler konflikter. Några decennier in på 1700-talet förekom det tvister mellan bönder och bruksarbetare om nyttjandet av böndernas tidigare ägor och brukets ängs- och myrvallar. Även skogen i området rapporterades vara förödd.999 494 996 Rumar, 2014, s. 138 f. och s. 26. 997 Bromé, 1954, s. 335 f. 998 Ljungdahl m.fl., 2008, s. 20. 999 Hedberg, Magnus, 1992, Bergverk i Jämtlands län, Norstedts, Stockholm, s. 105.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=