958 Larsson, 1975–1976, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 11 b, s. 14. 959 Prawitz och Cramér, 1968, s. 19. 960 Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 14 b, s. 98 a f. 961 Rumar, 2014, s. 79 med hänvisning till Jämtlands och Härjedalens domböcker, vol. A1:41 år 1720. 962 Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 16 c, s. 34 f. historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län vet tillsammans med Saris fjäll, och från år 1720 ingick Flatrun i skattefjället Skars- och Helagsfjället.958 Skars- och Helagsfjällen är ett större fjällområde i nuvarande Storsjö socken. Enligt det vittnesmål från en norsk gränsundersökning upptagen år 1690, som tidigare nämnts i avsnitt 8.3.3.2, uppvisade den norske lappen Tomas Mårtensson en böxelsedel beträffande Helagsfjället och uppgav att samma fjäll före hans tid ”imod de 70 Aar” hade hafts ”för Böxell” av Anders Laffridsen Finde. Gunnar Prawitz ifrågasätter uppgiftens riktighet och undrar om det över huvud taget stämmer att böxling av lappfjäll förekommit så tidigt.959 Larsson däremot kommenterar uppgiften och skriver att lappen Tomas Mårtenssons uppgift om böxel 70 år tillbaka bör vara den tidigaste uppgift som är känd om förekomsten av lappar i dessa trakter av Härjedalen.960 I Hede tingslags dombok från december år 1720 finns uppgifter om Skars- och Helagsfjället som tyder på att fjället en tid efter detta vittnesmål har varit oskattat. Det framgår nämligen att Skars- och Helagsfjäll vid den tidpunkten ”en tid varit brukade af flylappar utan avgift”.961 Av lappmannen Jonas Anderssons uppgifter i samma dombok framgår att det var lappfjäll som hans farfar tidigare innehaft. Andersson, som nu erbjöd sig att mot årlig skatt få anta dessa fjäll, menade att fjällen tidigare varit skattlagda fjäll, men att de därefter under en tid hade ”legat under mångas nyttning utan skatt”.962 Det finns uppgifter om att Skars- och Helagsfjället samt en del av Flatrun därefter innehades av Jonas Anderssons dödsbo (änkan Karin Torkelsdotter). Under 1730-talet tycks fjället ha varit föremål för tvister mellan änkan och lappen Johan Andersson (möjligen Jonas Anderssons svåger). Johan Andersson hade år 1720 börjat nyttja Flatrun och erbjöd sig år 1733 att betala skatt till kronan för detta. Han ville använda fjället 477
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=