955 Larsson, 1975–1976, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 11 b, s. 23 f. 956 Larsson, 1975–1976, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 11 b, s. 27 f. 957 Norstedt har noterat att detta kan avspegla en tidigare användning av namnet. Kartan finns i riksarkivets digitaliserade samling, Karta över de jämtländska lapparnas huvudsakliga betesområden, författad av J.A. Albin åren 1846–58, fullbordad av E.J.F. Nordbeck 1861–66, utgiven 1885 av Gen.stal. Lit. Anst., skala 1:200.000, referenskodSE/RA/321766/ #/0004:00001. kapitel8 len (Graftruet, Lövkläppen och Henvålen) –”vilka är norra delen av Sarffjället”. Häradsrätten hänvisade dem till att klaga hos landshövdingen. Lappmannen Anders Jonasson förklarade att sedan han fått kännedom om kungliga befallningshavarens resolution gjorde han inte längre gällande något ägande till områdena, alltså till Sarffjäll, Grafftru, Henvål och Löfkläpp. Han ansökte dock om vinterbetesrätt där, och fick det.955 Enligt ännu senare uppgifter, från år 1791, ska lappmän då ha ansökt om införsel i Sarf- och Hänvålsfjällen. Kungliga befallningshavaren förklarade att fjällen låg mellan Hede, Tännäs, Storsjön och Vemdalen, och således nästan mitt i Hede pastorat, och att dessa områden av äldre tider varit nyttjade av allmogen till djurfång, fäbodar och mulbete. Lappmännen fick inte heller rätt till vinterbete där. Enligt Larsson visar detta att Särvfjället och Henvålen sedan gammalt hade varit under bönders nyttjande och inte ingått i något lappfjäll.956 Larssons slutsats kan inte vara helt riktig, givet att det historiska Saris skattefjäll är detsamma som Särvfjället. Men möjligen har ett avbrott i det samiska nyttjandet alltså skett några decennier tidigare. Särvfjället avsattes som renbetesfjäll vid avvittringen. På en karta från mitten av 1800-talet återfinns Serffjället som namnet på hela området söder om Storsjön i Härjedalen.957 I Storsjö socken finns även nyssnämnda Flatrun fjäll (även benämnt Flatru eller Flatruet), vilket är ett fjäll på södra eller sydöstra sidan av Tranris fjäll. Det ligger på gränsen mellan Bergs och Härjedalens kommuner. Vid tinget i Undersåker den 30 mars 1737 intygades av lappar och bönder att Flatrun fjäll sedan gammalt var ett skattefjäll. Det i böxelbrev år 1656 upplåtna ”Flatru och Tafwedahls fiell” (som också har beskrivits i avsnittet om Åre kommun) omfattade även området kring Tävlan. Flatrun fjäll står i 1672, 1676 och 1702 års jordeböcker med årlig ränta om 1 daler 16 öre silvermynt. I senare jordeböcker är det som nämnts inskri476
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=