kapitel8 vintertid. Under sommartiden ville han flytta norr om Flatrun till Axhögfjället eller Gröndörrsfjället; detta för att inte kollidera med det furstliga falkfängeriet (det hessen-kasselska furstehuset hade fått tillstånd att låta fånga jaktfalkar på Flatruet). Änkan ville dock inte låta Johan Andersson ta över landet. I februari 1734 uppgavs vid Undersåkers tingslag: ”På Flatruns nordvästra sida tog Gröndörr emot.” I juni 1734 vid tinget i Hede hade änkan utvidgat sitt anspråk till att, förutom västra delen av Flatrun och Axhögen, också omfatta Gröndörren eller åtminstone skogen i Mittådalen väster om Gunnarsälven. Tvisten mellan änkan och Johan Andersson fortsatte, och fjället var föremål för tvister även med andra. År 1736 vid Hede häradsrätt klagade änkan Karin Torkelsdotter på att brukskarlarna vid Ljusnedal och bönderna i Funäsdalen, som ”antagit” sig skatt för Gröndalen och Mittådalen, gjorde intrång på vallar och gräslider som av gammalt skulle ha tillhört lappfjället. Det skulle hållas syn.963 Därefter återfinns, enligt Larssons noteringar, Skars- och Helagsfjäll i 1741 års skattelängd under Hede socken och i 1741 års jordebok, där fjälletstår som skattlagt för Karin Torkelsdotter under rubriken Lappränta.964 Rumar konstaterar, mot bakgrund av uppgifterna från Hede tingslag år 1734, att Skars- och Helags skattefjäll var omfattande. Han noterar att området innehöll så gott som ingen skog utom någon i dalen intill Axhögen och Flatrun, där samer av det skälet sades ”fika och fara” på vintrarna. Den verkliga omfattningen av Skars- och Helags skattefjäll var dock ytterst oklar. Enligt Rumar ska möjligen även sydligare delar av fjälltrakterna i Härjedalens kommun räknas till skattefjället.965 Skars- och Helags skattefjäll, senare benämnt Helags skattefjäll, återfinns i 1825 års jordebok. Det redovisas som renbetesfjäll i samband med avvittringsutslag den 18 december 1855.966 År 1790 utfärdade länsstyrelsen en resolution för fjället Skärvagsdalen/Skärkdalen, vilket avsåg en redan tidigare nyttjad fjälltrakt inom Helags skattefjäll och som således kan betraktas som en utbrytning ur det 478 963 Prawitz, Gunnar och Cramér, Tomas, 1968, Samernas skattefjäll IV, RenbetesfjällenIV, Svenska Samernas Riksförbund, Stockholm, s. 16–18. 964 Larsson, 1967–1971, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 1 d, 5, s. 60. 965 Rumar, 2014, s. 79 f. 966 Larsson, 1979, s. 31.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=