950 Larsson, 1975–1976, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 11 b, s. 22. 951 Bergsland, 1970. 952 Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 16 c, s. 1. 953 Bromé, 1954, s. 167 f. 954 Rumar, 2014, s. 125. historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län om Storsjö by, medan Särvfjället låg i Hede. Lappmannen Anders Fjellström fick obehindrat nyttja det rätta Saris fjäll.950 Enligt språkvetaren Knut Bergsland avsåg Saris dock just Särvvålen/Särffjället. Bergsland skriver att Särf eller Sarf motsvarade samtida kartors Sarwe/Serwe, det vill säga Särvans dalgång. År 1649 ersattes Sarf med Saris, vilket enligt Bergsland kommer från ordet ”sare” – samiska för klyfta – och ska syfta på dalgången uppe på Särvfjället.951 Även Valfrid Larsson menar att Saris hänför sig till fjälltrakter belägna öster om och invid Flatrun, där Särvvålen ligger.952 Janrik Bromé lokaliserar också Saris till Särvfjället. Bromé beskriver uppgifter som framkom under en rannsakning vid hösttinget i Undersåker år 1668. På fråga var Saris fjäll var beläget kunde lapplänsmannen inte ge något bestämt besked, men han trodde att det låg i Härjedalen och att lapparna kallade det Selfsen fjäll. Han meddelade också, att detta fjäll låg endast en halv mil från den trakt, där bönder hade sina fäbodar. Av allt att döma är Saris fjäll liktydigt med Särvfjället och det nämnda fäbodstället är detsamma som den nuvarande byn Särvsjö, belägen tre mil norr om Hede kyrkby, skriver Bromé.953 Lokaliseringen stämmer också med ett domstolsprotokoll från år 1737 beträffande det närliggande Flatrun fjäll. Där finns en uppgift från skattefjällsinnehavaren om att Saris fjäll var detsamma som Särvvålen, och att det förr var taxerat tillsammans med Flatrun. Av samma protokoll från år 1737 framgår också att Storsjö byamän vid denna tidpunkt hade övertagit Särvvålen efter resolution från landshövdingen, och att området var att anse som avradsland.954 Det samiska bruket av området verkar alltså ha avbrutits. Att frågan inte var helt löst framgår dock av handlingar från tinget år 1755, när samtliga sockenmän i Hede och Vemdalen gjorde gällande att lappmannen Anders Jonasson försökt inkräkta på deras urminnes skatte- och avradskogar, samt låtit hålla syn på fjälltrakter som tillhörde allmogen, nämligen Gräftrun, Löfkläppen och Hiervå475
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=