944 Larsson, 1967–1971, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 1 d, 5, s. 57. I 1752, 53, 54 finns utöver detta fjäll även räntebelagt ett ytterligare (Hundshögen). K. B. Wiklunds avskriftsamling. Kopiesamlingen I (f d Avskriftssamlingen), Avskriftsamlingar i bokstavsordning, SE/RA/760001 /Avdelning I /525; bild 130. 945 Larsson, 1967–1971, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 1 d, 5, s. 62 och Larsson, 1979, s. 29. 946 Burman, 1793–1802, s. 206. 947 Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 16 c, s. 23 f. 948 Bergsland, 1975, s. 199. 949 Bergsland, Knut, 1970, Jemtlands grense mot Herjedalen i samisk lys, Fornvårdaren 10, Föreningen Heimbygda, Östersund (i fortsättningen Bergsland, 1970). I andra sammanhang, bland annat i Samernas vita bok 3,1975, s. 199, argumenterar Bergsland i stället för att ”Suule fjäll” skulle avse Sul i Verdal, nordväst om Skalstugan i Åre kommun. Detta har dock ingen betydelse i det här sammanhanget – det skulle bara innebära att området sträckte sig ännu längre norrut. kapitel8 i 1751 års jordebok återfinns både Tåssås och Hundshögs fjäll. Dessa två framkommer även i handlingar 1752, 1753 och 1754.944 Även i 1777 års jordebok anges Tåssås fjäll och Hundshögs fjäll under rubriken Lappränta, och det anges också att de nyttjas av två lappar. De två fjällen redovisades slutligen som renbetesfjäll efter länsstyrelsens avvittringsutslag år 1856 (nu som Tossås fjäll).945 1700-talsresenären Fale Burman gjorde, som tidigare nämnts, vissa uppteckningar om samer under sin resa från Oviken till Härjedalen i slutet av 1700-talet. Han berättar bland annat att han såg några lappkojor nordväst om Tossåsfjället. Han skriver: ”I Tåssåsfjällen fanns två lapphushåll och dessutom en änka, tillsammans tio män och elva kvinnor. Tåssås- och Hundshögs skattefjäll hade för länge sedan rika lappar; nu är de fattiga och trängda från sina bästa vår- och sommarlägenheter. Där Tåssåsgårdarna nu ligger, hade lapparna förut sina bästa vall”.946 När det gäller Storsjö socken finns från 1646 en uppgift om skattelappen Mårten Jonsson som betalade skatt för Särf och Sule fjäll (även benämnt Seris/Saris och Swalfiäl/Siulfield).947 Uppgiften återfinns under Kalls socken, men som snart kommer framgå låg de fjäll som avses till stor del i den senare bildade Storsjö socken. I 1649 års räkenskaper finns innehavaren Mårten Jonsson under rubriken ”Undersåkers Lapparne”.948 Sule fjäll syftade sannolikt på Sylfjällen/Sylarna.949 Vilket område som avsågs med Saris/Särf är dock inte alldeles klarlagt. I ett beslut från år 1745 uppgav kungens befallningshavare att det rätta Saris fjäll låg norr 474
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=