historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län övriga Jämtland några skattefjäll eller skattelappar redovisade i de äldre jordeböckerna. Först i en resolution från år 1759 från Undersåkers tingslags häradsrätts dombok nämns Blåskalfjället. I 1777 och 1825 års jordeböcker finns Blåskalfjäll upptaget som skattefjäll.905 En anledning till avsaknaden av äldre skattefjäll är att marken kring Åre och Duved var privatägd mycket tidigt.906 Skattlagda fjäll i Åre socken var förutom Blåskalfjäll en del av Täveldals och Bunner fjäll, sydväst om en sträckning Snasahögarna-Storlien. Dessa fjäll stod under rubriken Lappränta i jordeböckerna. Larsson har gått igenom jordeböckerna från åren 1725, 1751, 1777 och 1825, och skriver att det inte genom dessa har kunnat utrönas att det i övriga delar av Åre socken skulle ha funnits någon trakt som haft samband med lappränta. Enligt Larsson bör det ändå förutsättas, särskilt vad gäller den västra delen av socknen, att lappar vistades i fjälltrakterna med sina renar och nyttjade områdena för renbete.907 Blåskalfjäll togs upp i jordeboken efter att lappen Torkel Pålsson år 1759 ansökte om att vintertid mot avgift få vistas med sina renar på fjällklipporna där. Det beskrevs att fjället tidigare hade varit outnyttjat. Bönder med fäbodar vid fjällets fot protesterade dock och uppgav att Blåskalfjäll var beläget i Kalls och Åre sockenmäns mulbete. Kungliga befallningshavaren beviljade ändå ansökan, eftersom bönderna inte hade erbjudit någon skatt till kronan, än mindre bevisat sig ha betalat någon skatt. Dessutom omfattade ansökan endast att få vistas vintertiden på de högsta fjällklipporna, där varken annat folk eller kreatur kunde hålla till. I beslutet påmindes det om att det var förbjudet för Torkel Pålsson att på något sätt ofreda angränsande fäboddelägare med bete eller tramp på deras ägor. Redan året därefter stämde bönderna Torkel Pålsson för intrång i skog och mark. De menade att ”lapparna ej håller sig till fjällkullarna som de försäkrat utan driver sina renar över hemmansägarnas slåtter och betes457 905 Larsson, 1979, s. 27. 906 Ljungdahl, Ewa, 2013, Samer iÅre, Gaaltije, Östersund (i fortsättningen Ljungdahl, 2013 a), s.11. 907 Larsson, 1973–1975, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 6 b, s. 8 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=