kapitel8 bok finns under rubriken Lappränta tre räntebelagda områden med två fjäll i varje. I 1777 års jordebok anges fyra skattlagda områden med två fjäll i två av dem och ett i de andra två. De två förstnämnda nyttjas av två lappar per område och de två senare av en lapp per fjäll.902 I 1718 och 1725 års jordeböcker redovisas Sösjöfjäll och Kålåsfjäll som skattefjäll. I Offerdals tingslags häradsrätts dombok från oktober 1752 nämns Skäckerfjäll. I 1777 och 1825 års jordeböcker redovisas Sösjöfjäll, Kolåsfjäll och Skäckerfjäll. Dessa avvittrades senare som en särskild åtgärd efter att den huvudsakliga delen av avvittringen i Kalls socken var avslutad. Efter år 1851 redovisas fjällen som renbetesfjäll. Kolås- och Skäckerfjäll benämns nu endast Skäckerfjäll.903 Sösjö fjäll kommer så småningom att höra till vad som blir Offerdals västra lappby. Från år 1797 finns en reseskildring från Kalls socken av regementsfältskären P. G. Lindroth, som beskriver hur han i juli kom till Ytteräng i Kall, där de två årliga lappmötena hölls vid den tiden. Lindroth beskriver hur de församlade lapparna och bybefolkningen först på kvällen dansade bagska – ett slags valspolka där de dels valsade, dels svingade om under den andras arm och dels mellan takterna ömsade makar. Dagen därpå samlades alla lappar och närvarande bondefolk ihop och prästen höll lappförsamlingsförhör och examinerade var och en av dem i kristendomskunskap. De närvarande antecknades. De frånvarande var så långt nordan i fjällen att endast 13 personer hade kommit fram. Men stundom hade där varit mellan 30 och 40 personer. Tillsammans utgjorde tydligen alla lapparna i Offerdals, Kalls och Åre socknar 186 personer, vilka där hade sina samlingsställen för gudstjänst och nattvardsgång om sommaren. Tre dagar om året besökte eller råkade de sin präst. Då skulle alla förrättningar som hörde dit avgöras, som barndop, giftermål och dylikt. Därför hände det att deras barn kunde vara odöpta i veckor eller månader innan de träffade prästen, skrev Lindroth.904 När det gäller området kring Åre och Duved finns, trots att renskötseln där har en mycket gammal historia, inte på motsvarande sätt som för 456 902 Larsson, 1967–1971, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 1 d, 5, s. 57 och 62 f. 903 Larsson, 1979, s. 26 f. 904 Ullberg, 1969, s. 122 f. och s. 285.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=