kapitel8 mark dem till odräglig skada och förfång”. Häradsrätten fann det skäligt att förelägga lappen Torkel Pålsson vid vite att inte mer ofreda angränsande fäboddelägares slåtter och betesmark. År 1765 ansökte Torkel Pålsson vid häradsrätten själv om att säga upp nyttningen av Blåskalfjäll och ytterligare en fjälltrakt (Skäckerfjäll), eftersom de var belägna invid och uti nästgränsande bönders nyttningar. Dessutom var de av den beskaffenheten att han inte kunde använda dem för sina renar.908 Enligt kungliga befallningshavarens resolutioner åren 1769 och 1772 blev i stället lappmannen Anders Torkelsson beviljad att nyttja Skäckerfjället mot årlig avrad. Valfrid Larsson kommenterar att detta var ett område som var avskilt beläget i förhållande till skattefjäll. Sådana otaxerade fjäll ansågs enligt Larsson utgöra kronoallmänning, i likhet med områden som uppläts som avradsland.909 Överlantmätare Ludvig Falkman besökte Åre år 1850, strax efter avvittringen. Han berättade att lapparna i Åre inte hade kunnat bevaka sina rättigheter vid avvittringen, eftersom kungörelsen om denna skedde i kyrkan mitt i sommaren när de var till fjälls med sina renar. Vid avvittringen fanns inga skattefjäll i Åretrakten upptagna, vilket enligt Falkman var märkligt eftersom Blåskalfjäll fanns upptaget som skattefjäll i jordeboken år 1777. I jordeboken från år 1825, strax före avvittringen, fanns Blåskalfjäll av någon anledning inte längre med, trots att tre lapphushåll hade betalat skatt för fjället under en längre tid. Falkman berättade att lapparna tidigare hade haft stora fjällområden men att de hade fråntagits nästan all mark vid avvittringen. I hela Åre socken fanns 10 samiska hushåll med sammanlagt 46 personer och 3 250 renar vid tiden för avvittringen, alltså i mitten av 1800-talet.910 När det gäller Undersåkers socken redovisas i 1646 års jordebok skattelappen Tomas Jonsson, som betalade skatt för Dunrijs och Hattoms fjäll (Tranris och Hittings fjäll).911 För Tomas Jonsson finns från samma år ett frihetsbrev från landshövding Hans Strijk daterat den 3 mars 1646. 458 908 Larsson, 1973–1975 och 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 6 b, s. 25–27. och band 16 f, s. 39. 909 Larsson, 1973–1975, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 6 b, s. 30. 910 Ljungdahl, 2013 a, s. 11. 911 Larsson, 1978, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 16 c, s. 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=