900 Ljungdahl, Ewa, 2009, Tåssåsens sameby – kulturmiljöer och turism, Gaaltije, Östersund (i fortsättningen Ljungdahl, 2009), s. 7. 901 Larsson, 1975–1976, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 11 f. och Larsson, 1967– 1971, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 1 d, 5, s. 54 f. Bild 26. Kartbild över samebyarna i Åre kommun. från sametingets karta över samebyar. • Samisk markanvändning 8.6.3.1 kapitel8 I det område som i dag utgör Tåssåsens sameby ingick skattefjällen Hundshögs- och Tossåsfjäll i södra delen, som nu ligger i Bergs kommun, samt delar av Tranris och Hittings skattefjäll i norr, nu i Åre kommun. När skattefjällssystemet upphörde kom dessa delar av skattefjällen att utgöra Ovikens lappby. År 1912 delades lappbyn upp i Tossåsens respektive Anarisets lappbyar, som år 1974 slogs ihop igen till Tåssåsens lappby (från år 1971 Tåssåsens sameby).900 Stavningarna med varierande ”o” och ”å” kan skapa förvirring och har skilt sig åt historiskt, men numera stavas fjället Tossåsfjället, byn Tossåsen, och samebyn Tåssåsen. Ewa Ljungdahls arbeten ger även beträffande Åre kommun en god uppfattning om samebyarnas historia i området. Hon har som ovan nämnts skrivit en broschyr om Kall, Njaarke och Jovnevaerie samebyar, av vilka Kall och Njaarke har sina åretruntmarker i Åre kommun. Hon har också tagit fram en broschyr om Tåssåsens sameby och en om Handölsdalens sameby. Dessutom har hon skrivit en separat broschyr om samer i Åre. Underlag om den samiska markanvändningen finns också i Valfrid Larssons avskriftssamlingar. I 1646 års jordebok finns två lappar i Kalls socken. I 1660, 1663 respektive 1696 års jordeböcker är tre lappar antecknade.901 I 1751 års jorde455
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=