historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län De samebyar som har åretruntmarker i Krokoms kommun är som nämnts Njaarke (tidigare Offerdals västra/Sösjö), Jovnevaerie (tidigare Offerdals östra/Offerdals) och Jijnjevaerie (tidigare Hotagens) samebyar. Den bedömning som jag har gjort efter att ha jämfört den historiska markanvändningen i de olika samebyområdena i Krokoms kommun med den i Girjasområdet innebär sammanfattningsvis att samebyarna förmodligen inte har några Girjasrättigheter (det vill säga rättigheter som innefattar upplåtelserätt) i renbetesfjällen där. Det var den bedömning som vi också gjorde i Renmarkskommitténs sekretariat. I fråga om innehållet i den jakt- och fiskerätt samebyarna ändå har vill jag uttrycka mig tydligare nu än vad vi gjorde i Renmarkskommittén – här menar jag att samebyarna har en medbestämmanderätt över jakten och fisket; i princip en vetorätt mot sådana upplåtelser som de anser medför störningar. Det finns belägg för en samisk närvaro som går mycket långt tillbaka i tiden i renbetesfjällen i Krokoms kommun. Några av skattefjällen i den här delen av Jämtland – Grubbdalsfjället, Ansättsfjället och Stenfjället – var skattlagda redan när området blev svenskt. Sösjö fjäll och Oldfjället finns redovisade i skattelängder först från år 1695 och framåt. Den samiska närvaron i områdena går dock mycket längre tillbaka än så. Från år 1725 och framåt redovisas Vinklumpfjäll, Gåxsjöfjäll och Murfjäll som skattefjäll i Hotagen. Hammerdalssamerna har dock skattat för fjällen i Hotagen långt tidigare, även om fjällen då har redovisats under andra beteckningar, som exempelvis ”Hammerdalslapparnas avradsfjäll”. Det finns också omfattande uppgifter om konkurrerande markanvändning från den jordbrukande befolkningen. Ett flertal kronofisken har upplåtits i den egentliga fjällmiljön. Vissa av dessa har byggt på skattefjällsinnehavarnas godkännanden i botten, medan andra har upplåtits trots att skattefjällsinnehavarna inte samtyckte. Det fanns dessutom avradsland och hemman i fjällområdets närhet. Det finns exempel på tvister om gränser mellan avradslanden och skattefjällen, och tvister om vem som hade rätt att fiska i vissa vatten i fjällområdena. Det har förekommit 449 Slutsatser om Krokoms kommun 8.6.2.3 se bild 25, sidan 452
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=