kapitel8 påståenden från byamän om att de av ålder haft rätt att nyttja fjällmarker i områdena. Konkurrensen tycks dock ha varit mindre i Hotagens socken, där förhållandena verkar ha varit mer lika dem i Frostviken (och i Girjas). Det finns mycket som talar för att de renskötande samerna i Hotagens socken ostört fram till omkring år 1750 har utövat jakt och fiske på ett sätt som i sig svarar mot kriterierna för ett upparbetande av urminnes hävd. Bedömningen i fråga om konkurrensen är dock osäker, eftersom det är oklart hur den förhållandevis omfattande konkurrens som fanns strax utanför renbetesfjällens gränser borde värderas. För att få större säkerhet i den frågan skulle villkoren för den markanvändningen behöva undersökas noggrannare. I övriga delar av kommunen har konkurrensen varit betydligt mer omfattande, vilket talar emot att det kan finnas några Girjasrättigheter där. Konkurrensen i Krokoms kommun förefaller alltså ha varierat i olika delar av vad som i dag är renbetesfjäll. I vissa delar har den sannolikt varit betydligt mer omfattande än i Girjas, men i andra delar mer lik den där. Som framgått i avsnitt 8.5 skiljer sig skattefjällen från lappskattelanden. Även om samerna nyttjade åtminstone delar av fjälltrakterna i Krokoms kommun utan konkurrens, verkar det som om skattefjällen i svensk rätt betraktades som ett slags arrenden eller avradsland. Det bör i så fall ha inneburit att även om samerna hade ensamrätt till jakt och fiske där, hade de inte rätt att upplåta dessa rättigheter utan markägarens samtycke. Om den bedömningen stämmer finns det inga Girjasrättigheter för samebyarna i Krokoms kommun. Samtidigt får inte heller markägaren upplåta jakt och fiske där rättigheterna är upptagna av någon annan. Redan i Skattefjällsdomen kom Högsta domstolen fram till att det inte var bevisat att kronan hade haft rätt att upplåta jakt och fiske i skattefjällen. Högsta domstolen bedömde också att utredningen i målet tydde på att rättigheterna hade varit ensamrättigheter för samerna, i betydelsen att de var skyddade från intrång. De olika renbeteslagarna bekräftar också att samebyarna har en intrångsskyddad rätt att använda renbetesfjällen. Se mer om innehållet i samebyarnas rättigheter i avsnitt 8.7. 450
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=