kapitel8 I 1666 års avradsrannsakning noteras beträffande renbetestrakternas omfattning i Ströms gamla jordebokssocken (motsvaras i dag av Ströms, Alanäs och Frostvikens socknar) området Rinfly, som börjar i Fagerhamn och sträcker sig till Telsån.801 Det uppges att lapparna själva brukar landet omkring denna fiskeström för årlig skatt till kronan. I jordeboken nämns även Jormsjön i Frostviken, och det uppges att lapparna brukar landet omkring Jormsjön, samt att bönderna inte brukar annat än fisket i sjön.802 Vid ett räfsteting i Hammerdal år 1695 beskrivs att Orrnäsfjäll ligger i Frostviken. I 1718 års jordebok redovisas Orrnäsfjäll, Klumpvattenfjäll och Millestskogfjäll. Samma uppgifter redovisas i 1725 års jordebok.803 År 1719 inrymdes lappmannen Nils Pålsson i Badstugunäsfjäll, som ligger i trakten av Orrnäs fjäll.804 I samband med major Peter Schnitlers gränsundersökning år 1742 presenterade ”Lap-Finnen” Ole Nielsen, född vid Jormvattnet, en handling benämnd fästesedel, daterad den 3 februari 1699 på ”Kiørmoe skougen, Tilhørende Ofuerhaldens Præstegield”, utställd av den norske fogden. Denne Ole Nielsen berättade att han var i besittning av Jormsvattnet (Lilla/Stora Jormsjön) med dess skogar och fjäll på den östra sidan fram mot Orrnäsfjäll; på den södra sidan till Frostviktsvattnet (möjligen Kvarnbergsvattnet); på den norra sidan till Blåsjön (Stora/Lilla Blåsjön). På den västra sidan hade han, förutom skogen, Limingsvattnet (Limingen, nu i Norge) och Utnäsvattnet (sannolikt Hudningsvattnet i Norge) samt Väktarevattnet (Vuaktere/Vektaren i Norge) med dess älv fram till Saxenvattnet (Saksvattnet i Norge), med det land som ligger däremellan från Saxenvattnet till den västra änden av Limingsvattnet. Han var också i besittning av ett stycke land norr om Utnes- och Väktarvattnet, omkring en mil brett.805 Vid samma tillfälle nämnde lappen Jon Andersson att hans far hade fått en böxelsedel, som nu förvarades hos prosten i Overhalden. En av420 801 Telsån har inte kunnat identifieras. Valfrid Larsson menar att den ”tydligen” var belägen i sydlig riktning från Fagerhamn, men det framgår inte av den angivna källan. Eftersom Ögelströms fiskevatten vidtar i söder är det kanske rimligare att anta att detta område sträckte sig norrut. 802 Larsson, 1975–1976, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 3 b, s. 5. 803 Larsson, 1979, s. 23 f. 804 Larsson, 1967–1971, avskriftssamlingen i Skattefjällsmålet, band 1 d, 10, s. 7.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=