historisk markanvändning i jämtlands och dalarnas län skrift finns med som bilaga till Schnitlers protokoll, av vilken framgår att Anders Torkelsson år 1703 hade böxlat sin fader Torkel Olofssons skog, och betalat sedvanliga böxelpengar för det. I protokollet beskrivs gränserna för Jon Anderssons område, som låg mellan Blåsjön och Åsele lappmark och även sträckte sig en bit in på den nu norska sidan.806 Böxelbrev eller fästesedlar av norska fogdar utfärdades alltså ännu långt efter Brömsebrofreden.807 Folkskolläraren och etnologen Levi Johansson förklarar detta med de vaga gränsbestämmelserna mellan rikena i den trakten. Å andra sidan, skriver Johansson, har svenska lappar i forna tider ogenerat betat sina renar långt inne på nuvarande norskt område.808 Johansson skriver beträffande Jormområdet i Frostviken att två namn på platser påminner om att det en gång i tiden har funnits lappar i Jormområdet i Frostviken; nämligen Finnskogsbäcken och Finnburslia, båda belägna längst upp i Vallådalen. Finnskogsbäcken kommer norrifrån Brattlidfjället och rinner ner i Vallån. Någon tradition är inte knuten till den. Finnburslia ligger på norra sidan om samma å och når fram till norska gränsen. Där har lappar förr i tiden haft sina förrådshus, men det är så länge sedan, att några lämningar i mannaminne inte har stått att upptäcka efter dem. Däremot har äldre personer i trakten kunnat berätta om märken efter ett rengärde i dalen nedanför liden. Johansson förklarar att man av gamla handlingar vet, att dessa lappar var norska undersåtar. Vid tiden för anläggandet av nybygget Jorm hade de förmodligen redan gett sig i väg. Johansson skriver att inga svenska lappar har fått rättigheter i Jormtrakten. Han grundar det på att det inte nämns något om den saken varken i nybyggesresolutionen för Jorm eller i den skrivelse som kyrkoherde Sebrelius gav in till landshövdingeämbetet år 1761, där han beskrev Jormområdet som ödemarker och därför lämpliga för ett nybygge.809 421 805 Schnitler, 1742–1745, s. 150 f. Fästesedeln återges på s. 176. 806 Schnitler, 1742–1745, s. 159 f. Böxelsedeln återges på s. 177. 807 Johansson, 1967, s. 326 f. 808 Johansson, Levi, 1945, Om Frostvikslapparna, En kulturhistorisk överblick, Jämten (i fortsättningen Johansson, 1945), s. 82. 809 Johansson, Levi, 1967, Bebyggelse och folkliv i det gamla Frostviken,2U, Skrifter utgivna genom landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala (i fortsättningen Johansson, 1967), s. 65, jämför s.58.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=