kapitel8 norra-, mellersta- och södra lappby. I dag heter samebyarna Voernese (Frostvikens norra), Ohredahke (Frostvikens mellersta) och Raedtievaerie (Frostvikens södra). Arkeologen Ewa Ljungdahl beskriver hur de arkeologiska spåren i norra Jämtland vittnar om en samisk befolkning sedan mycket lång tid tillbaka. I Frostviksfjällen finns exempelvis flera stalotomter,797 kåtalämningar och gravar från vikingatid och medeltid.798 Även i den nordiska sagalitteraturen finns uppgifter om samer i norra Jämtland. I Egils saga från omkring år 1220 berättas om samernas land, som kallades Finnmork. ”Finn” är en gammal benämning på samer. Hela Frostviken sades ligga inom Finnmork, liksom stora delar av nuvarande Strömsunds kommun. Sydgränsen för Finnmork gick över Hotagsfjällen. När det gäller skriftliga källor finns de tidigaste uppgifterna i räkenskapsböckerna från 1560-talet. Där nämns bland annat ”Nils Andersson Lap” i Jämtlands Lappmark. Han betalade fyra mårdskinn i skatt.799 Valfrid Larsson har gått igenom jordeboksuppgifter för Frostviken. Där finns i 1646 års jordebok tre skattelappar upptagna. I en längd över böxelpenningar från år 1649 upptas Borgfjället, Stragfjället, Åhrenfjället och Jerffjället i Frostviken.800 419 797 En stalotomt är en typ av fornlämning som utgörs av en bred, upphöjd vall med oval form och en eldstad i mitten. 798 Ljungdahl, Ewa, 2018, Samebyar i Frostviken – Voernese, Ohredanke och Raedtievaerie, Gaaltije, Östersund (i fortsättningen Ljungdahl, 2018), s. 8, 20, 22, 29, 32 och 39. 799 Ljungdahl, 2018, s. 6. 800 Larsson, Valfrid, 1979, Samernas helårsmarker i Jämtlands och Kopparbergs län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Östersund (i fortsättningen Larsson, 1979), s. 23 f. Bild 22. Kartbild över samebyarna i Strömsunds kommun. • från sametingets karta över samebyar. Samisk markanvändning 8.6.1.1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=