783 NJA1981 s. 1, s. 201 f. 784 NJA1981 s. 1, s. 207. kapitel8 Högsta domstolen lade vikt vid att häradsrätterna i inrymningsärenden gjorde en lämplighets- och skälighetsbedömning vid tilldelning av rätt till fjällen. Möjligheten att betala skatten tillmättes då stor betydelse, och det var alltså inte ensamt avgörande att en part kunde åberopa nära släktskap med föregående innehavare. Med tiden blev det vanliga att häradsrätten lämnade det slutliga avgörandet beträffande inrymningar till länsstyrelsen, vilket också stämde illa överens med tanken att det skulle vara fråga om skattejord. Domboksmaterialet i målet gav sammanfattningsvis inte något väsentligt stöd för att samer på de omtvistade skattefjällen under tiden fram till mitten av 1700-talet hade en ställning som liknade skattebönders. Å andra sidan gav materialet inte heller något klart belägg för att fjällen ägdes av staten framför samerna.783 Av utredningen i målet framgick att nybyggen med myndigheternas tillstånd anlades i skogslandet som gränsade till de omtvistade skattefjällen och att nybyggen sedan, under 1800-talets första decennier, tillkom även på själva fjällområdena. Där förekom också åtskilliga upplåtelser av fiskerätt under hela den tiden. Några tillstånd till nybyggesanläggningar gavs inte på fjällens mer centrala delar, men i åtskilliga fall måste länsstyrelsen ha förutsatt att nybyggarna skulle använda mark långt in på fjällens områden till slåtter och bete. Detta utsades direkt i vissa beslut, konstaterade Högsta domstolen. Samtidigt beaktade domstolen att det särskilt beträffande fiskeupplåtelser förekom uttalanden om att samer hade medgett åtgärden eller liknande formuleringar. Uttalanden som gick ut på att kronan var ägare hade gjorts beträffande nybyggen och fisken i närheten av skattefjällen, och ibland även i fråga om fisken i sjöar på själva fjällen.784 Förordningen den 21 februari 1789 om kronohemmans försäljning till skatte var en viktig milstolpe i markäganderättens historia. Den fick till följd att skatteböndernas ställning stärktes i olika avseenden. De fick nu en sådan trygghet i rätten till sina hemman att det därefter finns skäl att betrakta denna rätt som äganderätt i modern mening, uttryckte Högsta 408
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=